Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Drift och underhåll av trafiksignaler

Vid förvaltning av trafiksignalanläggningar måste tilläckliga resurser avsättas för drift och underhåll. Av ekonomiska skäl finns alltid ett incitament att effektivisera och rationalisera driften och underhållet.

Trafiksignalens goda effekter är dock beroende av att dessa frågor ägnas tillräcklig uppmärksamhet.

Kontinuerliga driftåtgärder och systematiskt underhåll är viktigt eftersom ­bristande underhåll leder till fördröjningar, fordonskostnader, ökat antal olyckor och ökade avgasutsläpp. Små, billiga insatser kan medföra stora samhällsekonomiska vinster. Det gäller såväl oberoende som samordnade trafiksignaler.

Trimning av trafiksignaler är oslagbart lönsamt; den skapar ordning och reda i trafiken.

Tillämpning

Driftåtgärder för trafiksignaler delas in i förebyggande, felavhjälpande och trafiktekniskt underhåll.

Förebyggande underhåll omfattar åtgärdande av stolpar och signalhus med defekter, rengöring av linser, justering av akustiska signaler, kontroll av detektorernas och knapparnas funktion, åtgärdande av detektorslingor som inte ligger väl skyddade med mera.

Felavhjälpande driftåtgärder omfattar åtgärdande av trasiga detektorer, påkörda stolpar, trasig elektronik och kabelfel.

Trafikteknisk tillsyn innebär att man ser till att signalanläggningens programmering och funktion successivt anpassas så att den fungerar effektivt och säkert även om de yttre förhållandena ändras. Sådant som kan ändras genom åren är trafikmängder, trafikreglering, lagar och tekniska förutsättningar för signalreglering.

Effekter

Förebyggande och felavhjälpande underhåll är särskilt viktigt för exempelvis funktionshindrades tillgänglighet, då de är beroende av att tryckknappar och lyktor fungerar. Det är också av vikt för trafiksäkerheten. Om en trafiksignal går i gulblink under lågtrafik beräknas antalet personskadeolyckor öka med cirka 50 procent.

För näringslivets resor och transporter är väl fungerande anläggningar viktigt för att minska köer och därmed kostnader.

När det gäller effekterna av att förbättra signalstyrningen i samhällsekonomiska termer, dominerar framkomlighetsaspekten. Tids- och fordonskostnaderna för fördröjningarna i en normal, svensk samordnad trafiksignal är ungefär fyra miljoner kronor per år. Till det skall läggas minskade kostnader för trafikolyckor och miljöpåverkan som tillsammans är ungefär hälften så stora.

Små, billiga insatser ger stora samhällsekonomiska vinster. Normalt är återbetalningstiden på drift- och underhållsåtgärder för trafiksignaler kort, ofta under ett år. Att laga en trasig detektor kan återbetala sig på en dag, baserat på studier av ett antal korsningar i Stockholm (Vinst 2,5 Mkr/år; kostnad 7 000 kr).

Även om många korsningar är mindre, är åtgärden synnerligen lönsam. Att ändra en dålig tidssättning i en korsning kan ha en återbetalningstid på ungefär en månad (Vinst 0,5–1 Mkr/år; kostnad: 50 000 kr), baserat på minskade fördröjningar på tio till 20 procent.

Eftersom trafikförhållandena förändras kontinuerligt räknar man med att trafiksignalens programmering förlorar mellan en och fem procent per år i effektivitet, det betyder att det är lönsamt även med relativt frekvent trafiktekniskt underhåll.

Sverige är en av världens ledande nationer när det gäller oberoende trafiksignaler. Men mycket kan fortfarande förbättras.

Aktörer

Ansvaret för genomförandet av underhåll ligger hos väghållaren, det vill säga aktuell kommun eller Trafikverket.

Goda råd vid införande

Drift och underhåll av trafiksignaler kan ägnas större uppmärksamhet med tanke på den goda samhällsekonomiska lönsamheten i att genomföra åtgärderna.

Se även:
Trafiksignalstyrning

Goda exempel: Drift och underhåll av trafiksignaler

En rapport från 2008 utgiven av dåvarande Vägverket ger exempel på vilka samhällskostnader som förorsakas av dåligt underhållna signaler. Rapporten uppskattar att runt 1 000 av landets trafiksignalanläggningar har detektorfel som kostar 2,3 miljarder per år i form av restidsförluster, bränsle och emissioner.

I kontrast till detta står Helsingborg som en stad som regelbundet underhåller sina trafiksignaler, genom att staden genomför regelbundna trafiktekniska översyner av anläggningarna. Signalerna gås igenom och programmeringen trimmas så att trafiken flyter bättre. I detta arbete ingår också att väga in olycksstatistik för korsningarna i syfte att förbättra trafiksäkerheten.

Källor: Bättre signalfunktion vid detektorfel och tryckknappsfel, Vägverket, 2008:19. Helsingborgs stad.

Kollektivtrafikprioritering i trafiksignaler