Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Motorvägsreglering

Motorvägsreglering har införts runtom i världen i syfte att öka vägnätens effektivitet, pålitlighet, säkerhet samt att minska miljöpåverkan.

Åtgärden hjälper till att utnyttja vägens kapacitet på bästa sätt genom olika reglerings­ åtgärder. Med systemet kan exempelvis ett eller flera körfält stängas av på en sträcka vid olyckor och vägarbeten och hastigheter anpassas till rådande förhållanden. I dagsläget finns installationer i Stockholm och Göteborg.

Tillämpning

Systemet införs för möjliggöra en smidigare trafikavveckling och förbättra trafiksäkerheten. Gentemot trafikanterna sker reglering med hjälp av körfältssignaler, ofta kombinerade med variabla hastighetsskyltar. Motorvägsreglering tillsammans med hastighetsstyrning kan ge trafikanter information om föreskriven hastighetsgräns eller rekommendation om högsta hastighet och körfältsrestriktioner.

Målet är att maximera genomströmningen på vägen, undvika köer och upprätthålla fritt flytande trafik. Motorvägsreglering kan kompletteras med omställbara vägmärken för varnande och informerande budskap, exempelvis kövarning och omledning via skyltar med fritext/upplysningsmärken.

Effekter

Användningen av motorvägsreglering är utbredd i de europeiska storstadsområdena. På kontinenten nämns ofta restidsvinster och kapacitetsökningar i storleksordningen fem till tio procent som följd av införande av MCS (Motorway Control System), som är systemets engelska benämning. Sådana effekter har dock inte verifierats i Sverige

Effekterna av systemet uppskattas av berörda myndigheter i olika länder där systemet införts till ungefär 25 procent reduktion av olyckor, förbättrad framkomlighet genom effektivare och snabbare avstängning av körfält vid planerade väg- eller underhållsarbeten samt minskad fördröjning i samband med incidenter.

Aktörer

De vägar som är lämpade att införa motorvägsreglering på utgörs i första hand av infarter och förbifarter i storstadsregionerna där Trafikverket är väghållare. En orsak till detta är att systemtypen är en av de allra dyraste formerna av ITS. Andra viktiga aktörer är kommuner, räddningstjänsten och polisen.

Goda råd vid införande

Det har visat sig att körfältssignalernas innebörd är oklar för många trafikanter. När motorvägsreglering införs är det därför viktigt att väl genomarbetade informationskampanjer genomförs för att minska risken att vägsidesinformationen missförstås eller ignoreras. Körfältssignaler som regleringsform utformas enligt VGU omställbara vägmärken.

Goda exempel: Motorvägsreglering

I Köpenhamn har motorvägsringen M3 byggts ut till sex körfält. I samband med detta byggdes motorvägsregleringen i Köpenhamnsområdet ut. En användarundersökning bland pendlare visar att 58 procent anser att systemet får trafiken att flyta bättre, medan tolv procent tycker att det flyter sämre.

82 procent förstår att hastighetsutmärkningen (med röd ring) innebär ett förbud att köra fortare. När det gäller stängda körfält som regleras via körfältsymboler, i form av röda kryss, förstår 96 procent detta.

Källa: Aktiv högtrafikledning: Kunskapsdokument och tillämpningsråd, Trafikverket, 2011.

Vägrensstyrning