Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Trafiksignalstyrning

Med rätt placering är trafiksignaler effektiva för trafiksäkerheten, framkomligheten och miljön. Trots att många av landets signalreglerade korsningar byggs om till cirkulationsplatser, så återstår och tillkommer trafiksignaler även i framtiden.

Trafiksignalstyrningen kan antingen vara oberoende , där varje korsnings signal­anläggning arbetar helt självständigt, eller samordnad , där trafiksignalerna i flera korsningar synkroniseras.

Syftet är att reducera den totala fördröjningen och antalet stopp i området som omfattas av samordningen. Ungefär 1 000 av Sveriges trafiksignaler ingår i samordnade system och de finns framförallt i stadsmiljö.

Tillämpning

Trafiksignaler införs när trafiken blir för stor för att den skall kunna reglera sig själv på ett bra sätt och är speciellt lämpliga i korsningar där den ena vägen har betydligt mer trafik än den andra.

Konfliktpunkter där biltrafiken gör det svårt för cyklister och gående att korsa körbanan kan också signalregleras. Signaler används även där man vill prioritera någon fordonskategori, exempelvis bussar eller utryckningsfordon, eller där man på annat sätt önskar styra trafiken.

Trafiksignaler har stor betydelse för funktionshindrade trafikanter, och då speciellt för synskadades säkerhet och trygghet. Trafiksignaler kräver dessutom mindre utrymme i gaturummet än cirkulationsplatser, därför är ofta signalen den tillämpade regleringsformen i stadsmiljöer.

Effekter

Oberoende trafiksignaler fungerar ofta smidigt och effektivt eftersom de inte behöver ta hänsyn till trafiksituationen i andra korsningar. Vid en installation av trafiksignaler på lämpligt ställe förbättras trafiksäkerheten så att antalet olyckor i fyravägskorsningar minskar med cirka 30 procent. För trevägskorsningar uppgår olycksreduktionen till cirka 15 procent.

Samordnade trafiksignaler , där ett system av signaler skapar framkomlighet i ett huvudstråk, kan utgöra en större trafikteknisk utmaning att utforma på ett lämpligt sätt för underordnade trafikströmmar. Viktigt är alltid en god trafikteknisk tillsyn samt regelbundet underhåll.

Även små förbättringar av trafiksignalernas effektivitet ger stora samhällsekonomiska vinster genom minskade tids-, trafiksäkerhets- och fordonskostnader. Modern trafiksignalstyrning kan i samordnade system spara stora kostnader åt samhället i form av kortare restider, mindre köer, färre stopp och därmed mindre utsläpp samt minskat antal olyckor.

Med förbättrad samordning kan fördröjningstiderna minskas med tio till 20 procent eller mer beroende på hur effektiv den befintliga samordningen är.

I hårt belastade korsningar kan intressekonflikter uppstå mellan trafikantgrupper. Införande av trafiksignaler kan då öka tillgängligheten för vissa trafikantgrupper som kollektivtrafik eller fotgängare. Trafiksignaler kan också ha stor lokal inverkan på miljön. Miljöeffekterna av signaler är relaterade till framkomlighetsaspekten; färre stopp vid röd signal ger lägre fordonsemissioner.

Aktörer

Ansvaret för genomförande ligger hos väghållaren, det vill säga aktuell kommun eller Trafikverket. I vissa situationer kan samverkan krävas, till exempel då en signalreglerad korsning påverkar både kommunens och Trafikverkets vägar.

Goda råd vid införande

Det är betydelsefullt att genomföra en noggrann leveransbesiktning vid driftsättning av en trafiksignal. Detta är särskilt viktigt eftersom trafiksignalen är en säkerhetsanläggning – anläggningens funktion har en direkt inverkan på trafiksäkerheten.

Drift och underhåll är mycket viktiga för att trafiksignalens positiva effekter skall uppnås (detta behandlas i avsnittet drift och underhåll av trafiksignaler).

Se även:
Drift och underhåll av trafiksignaler

Goda exempel: Trafiksignalstyrning

Att förbättra styrningen i samordnande trafiksignaler kan generera stor samhälls­ekonomisk nytta. I korthet går detta ut på att få trafiksignalerna att på ett mera följsamt sätt anpassa sig till det aktuella trafikflödet än tidigare. Detta minskar köer och antalet stoppade fordon.

Ett sådant exempel är projektet MATSIS (Minskade CO 2 -utsläpp genom Adaptiva Trafiksignaler I Stockholm) som genomfördes mellan 2004 och 2008. Förbättringar i sex samordnade signalkedjor har fullbordades under perioden.

Störst nytta har åtgärderna haft på Valhallavägen, där 850 ton koldioxid har kunnat sparas in per år enligt beräkningar. Stora mängder tung trafik från hamnarna slipper nu vänta lika länge vid rödljus som tidigare på den centrala gatan.

Totalt visar datorsimuleringar som genomförts i projektet att utsläppen har kunnat reduceras med 2 900 ton koldioxid per år, motsvarande sju procent, tack vare förbättrad styrning. Dessutom minskar fördröjningar i signalerna med 19 procent. Totalt är den samhällsekonomiska nyttan uppskattad till 118 miljoner per år.

Källa: MATSIS – Minskade CO 2 -utsläpp genom Adaptiva TrafikSignaler I Stockholm, Movea, 2008.

Drift och underhåll av trafiksignaler