Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Vägrensstyrning

Användandet av vägren som temporärt extra körfält kan övervägas på högtrafikerade motorvägar om återkommande sänkt hastighet med mer än 20 km/tim förekommer under rusningstid.

Syftet är att uppnå högre vägkapacitet och minska trängseln i väntan på vägombyggnad till högre standard. Utnyttjandet kan som ITS-åtgärd styras antingen av tid eller av trafikflöde.

Valet bör göras utifrån beräkning av nytta och kostnader. Denna ITS-åtgärd är införd på E4 Moraberg-Hallunda.

Aktörer

Syftet med åtgärden är att vid trafiktoppar kunna maximera vägens kapacitet utan att ge avkall på trafiksäkerheten. Regleringen gentemot trafikanterna sker med omställbara vägmärken som är sido- och portalmonterade. Nyttjandet av vägren som temporärt extra körfält kan med ITS-system styras enligt två metoder:

Vid tidsstyrt utnyttjande tillåts vägrenskörning vid fasta förutbestämda tider. Vanligast är rusningstrafik, men det kan också gälla ut- och infartstrafik vid veckoslut. Innan vägrenen tas i anspråk kontrolleras att det inte finns några hinder visuellt genom att köra sträckan eller manuellt gå igenom alla kamera­bilder från början till slutet av sträckan.

Vid flödesstyrt utnyttjande i tät trafik utnyttjas vägrenen flexibelt med hänsyn till aktuell trafiksituation. Detta styrsätt ställer höga krav på den tidsmässiga uppdelningen av trafikflödena i korta perioder. Detta kräver ett avancerat trafikregleringssystem. En fördel med flödesstyrt system jämfört med tidstyrt är att trafiktoppar utanför de på förhand bestämda tiderna kan fångas upp.

Effekter

Nyttan med åtgärden beror på hur stort till- och avflödet av trafik är vid sträckans start och slutpunkter. Ju större trafiken är, desto större nytta av vägrensstyrning kan förväntas.

Åtgärden ger framkomlighetsvinster genom högre kapacitet i rusningstrafik, säkerhetsvinster av lugnare förhållanden i rusningstrafik, framkomlighetsvinster i lågtrafik genom högre tillåten hastighet (med vägren) samt miljövinster som uppnås genom att färre tillfällen med långsamflytande trafik och kapacitetssammanbrott uppkommer.

Aktörer

Etablering av system för vägrensstyrning är väghållarens ansvar, som i de flesta tillfällen är Trafikverket då åtgärden bäst lämpar sig på högtrafikerade vägar och infarter till stora städer.

Goda råd vid införande

Eftersom vägrenen fyller en viktig säkerhetsmässig funktion måste nyttjandet av den som körfält kompenseras med extra parkeringsfickor för vägassistans, uppställningsplatser vid olyckor och tillfartsvägar för räddningstjänsten.

Kameratäckning ska finnas för hela sträckan för att kunna kontrollera att inga hinder finns på vägrenen innan den öppnas för trafik. För tidsstyrt system skall trafikledare gå igenom alla kamerabilder för att kontrollera eventuell förekomst av stillastående fordon.

Vid flödesstyrda system bör trafikledare ha tillgång till ett automatiskt detekteringssystem när vägrenen utnyttjas som extra körfält. Detta bör vara integrerat i trafikregleringssystemet för sträckan.

Se även:
Påfartsreglering
Motorvägsreglering
Kövarning

Goda exempel

Sträckan mellan trafikplats Moraberg (144) och trafikplats Hallunda på E4/E20 (146) Södertäljevägen har rustats upp, då det är den viktigaste infarten till södra Stockholm och den är hårt trafikerad av tunga fordon och mycket pendlartrafik. Nyutnyttjande av den gamla vägrenen som körfält tillsammans med förbättrad övervakning och styrning förväntas bidra till mindre köer och bättre flyt i trafiken. Denna innovativa trimningslösning kostade 300 miljoner kronor, en fullständig vägombyggnad med breddningsarbeten hade förväntats kosta i storleksordningen 10 gånger mer.

Vägstycket är en viktig del av det nationella transportnätet. Avsnittets hårda trafikbelastning och höga hastigheter i kombination med att vägen inte håller dagens krav på god standard i plan och profil, är några av orsakerna till att vägen byggts om för att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet. Under ombyggnaden togs befintlig vägren bort i november 2011 och MCS lades till våren 2012. Numera finns tre körfält i vardera riktningen med mittbarriär och en smal vägren om en meter. Sträckan har strategiska SOS-fickor/avåkningsfickor av säkerhets- och serviceskäl.

Brukaravgifter/ trängselskatt i tätort