Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Utvärderingsprocessen

Till genomförandet av ITS-åtgärder hör en efterföljande fas för att utvärdera om åtgärden har haft önskad effekt – har vi löst problemet?

I planeringsfasen gjordes en målbeskrivning av vilka effekter åtgärden förväntades ge. Målbeskrivningen definierade även en mätmetod för hur måluppfyllelsen skulle mätas.De viktigaste momenten i utvärdering av ITS är:

  • Förundersökning – nollmätning.
  • Efterundersökning mätning av korttidseffektermätning av långtidseffekter.

Förundersökningen (nollmätningen) beskrevs i kapitel Genomförandeprocessen. Genomförandeprocessen

Efterundersökningar och mätning av långtidseffekter bör göras på samma sätt som förundersökningen för att resultaten ska kunna jämföras.

Eftersom ITS är åtgärder som syftar till att påverka trafikantens beteende genom styrande, varnande eller informerande budskap, måste utvärderingen mäta om trafikanterna har påverkats och i vilken grad utifrån de mål som satts upp. Huvudelementen i en ITS-utvärdering blir därför trafikmätningar och attitydundersökningar.

Trafikmätningar

Trafikmätningar bör genomföras i både för- och efterundersökningen. Vilken typ av trafikmätning som behöver göras beror på vilken effekt undersökningen syftar till att mäta.

Ändringar i restider, hastigheter, flöde, avstånd mellan fordon, antal fordon är exempel på parametrar en trafikmätning syftar till att undersöka. Trafikmätningar kan exempelvis göras med hjälp av slangmätningar, videokamera, laserpistol eller bruk av positioneringsangivning med GPS.

Trafikmätningen måste anpassas till lokala förhållanden och till vilket syfte ITS-åtgärden har. Mätpunkten bör förläggas så nära den punkt som möjligt där effekten önskas uppmätas. Upplösningen på mätdata (tidsintervall) bör också vara anpassad till åtgärden.

Attitydundersökningar

Attitydundersökningar syftar till att undersöka hur trafikanterna uppfattar ITS-åtgärden och om de upplever att trafikanterna har ändrat beteende och att exempelvis trafiksäkerheten har förbättrats. Attitydundersökningar rekommenderas även vid nollmätningen, men det är framförallt vid efter­undersökningen attitydundersökningar bör utföras.

Genomförandet kan ske genom enkäter och intervjuundersökningar med trafikantgrupper som berörs av systemet.

För undersökning av bilisternas attityder kan nummerskrivningar av passe­rande bilar göras både under perioder då systemet är aktivt respektive inte aktivt. Upplysning om bilförarna hämtas via trafikregistret och trafikanterna kontaktas sedan via brevutskick eller telefon.

Undersökning av övriga trafikanter kan göras genom enkäter till boende i närområdet, till skolor och andra lokala verksamheter.

Boende i närområdet kan ofta uppträda både som bilister, gående, cyklister och kollektivresenärer. Vid utformning av frågor bör hänsyn tas till detta.

Hur många svar som behövs för att kunna säkerställa resultatet statistisk beror på hur noggrant resultatet ska vara. En generell tumregel är att det behövs minst 50 svar från varje grupp som ska jämföras, exempelvis bilister, kollektivrese­närer, gående och cyklister, pendlare och sällanåkare, kvinnor och män.

Svarsprocenten är ofta mycket högre vid telefonintervjuer än vid enkäter (brev). Det bör därför skickas ut ett stort antal enkäter så att antalet svar från varje grupp utgör ett tillräckligt säkert underlag.

Omprövning av behov

Till utvärderingen hör även en analys av om behovet fortfarande finns kvar. Det kan finnas yttre faktorer eller händelser som ändrar förutsättningarna för hur trafiken beter sig i det aktuella området.

Yttre faktorer behöver inte vara momentana – det vill säga att förutsättningarna ändras från en dag till en annan. Det kan också handla om långsamma, glidande förändringar. Därför är det naturligt att omprövning sker som en del av utvärderingen. Vilka de yttre faktorerna är som kan påverka behovet av åtgärd, går inte att säga exakt, men exempel på faktorer är:

Yttra faktorer kan exempelvis vara att: Lokala trafikföreskrifter ändras. Vägen byggs om, byggs ut eller ändras till annan funktion (exempelvis gågata). Trafikutvecklingen sker på ett annat sätt än förväntat. Marken exproprieras eller används till andra ändamål.

Politiska beslut påverkar trafikutveckling eller överordnade mål. Driftkostnaderna är för höga eller annan lösning är mer kostnadseffektiv. Omprövning av behov ska visa om yttre faktorer har medfört att behovet av ITS-åtgärden inte finns kvar eller har utökats.

Omprövning av behov ska visa om yttre faktorer har medfört att behovet av ITS-åtgärden inte finns kvar eller har utökats.

Rapportering av utvärderingsresultat

Att göra resultat från utvärderingar tillgängliga för beslutsfattare och handläggare är en viktig del i processen för att öka intresset och kunskapen om ITS i trafiken. Med ökad kunskap om vilka effekterna kan bli av olika ITS-lösningar höjs också statusen på hela ITS-området.

Genom att sprida resultaten från olika utvärderingar skapas också en bredare och bättre allmän kunskapsbas om nyttan och kostnaden för olika typer av ITS-lösningar. Denna kunskapsbas är en viktig tillgång inte bara för de direkt berörda projektdeltagarna utan även för en bredare grupp ITS-intressenter.

Genom att samla erfarenheter och utvärderingar från ett stort antal projekt skapas ett bättre beslutsunderlag om vilken typ av åtgärder som kan passa bäst i olika situationer, exempelvis för att lösa ett akut trafikproblem eller för att uppfylla ett mer långsiktigt trafikpolitiskt mål.

För vidgad förståelse och användning är det är viktigt att utvärderings­resultaten är:

  • Transparenta (genomskådliga).
  • Lätta att begripa.
  • Möjliga att jämföra med andra resultat.
  • Möjliga att överföra till andra trafikmiljöer/andra förutsättningar.

Rapporteringsmall

Följande utvärderingsaspekter bör tas med när du rapporterar resultatet från en utvärdering:

  • Problembeskrivning.
  • Projektbeskrivning.
  • Utvärderingsplan.
  • Effekter av ITS-projektet.
  • Överförbarhet.

Ett förslag till rapporteringsmall hittar du uppe till höger.

Sammanfattningar i ITS-projekt som finansieras av Trafikverket bör följa denna mall. Detta underlättar kunskapsspridning via svenska och internationella databaser. Rubriker behöver inte slaviskt följa mallen. Huvudsaken är att innehållet finns med.

Inte bara de direkt involverade deltagarna i projekten, utan även potentiella användare av ITS i andra regioner, bör ses som intressenter till utvärderingen. För de senare är det viktigt att veta hur de olika systemen och tillämpningarna fungerar, hur mycket de kostar i investering och drift samt vilka effekter de väntas ge om de tillämpas på en plats eller i en annan region med andra förutsättningar.

Rapportering av resultat för denna bredare grupp av beslutsfattare ger en grund för bedömning av verkliga effekter på lång sikt av ITS-investeringar. Objektiva utvärderingsresultat som erhålls på detta sätt kan användas för att successivt bygga upp en databas av tillförlitliga kostnader och nytta. Detta kommer i sin tur att stärka kunskapsmassan för väghållare som önskar implementera ITS i framtiden.

Sammanfattning av utvärderingsprocessen - checklista (Word-fil, 33 kB, öppnas i nytt fönster)

Rapporteringsmall (Word-fil, 32 kB, öppnas i nytt fönster)