Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Grindvakt

Vägövergång med grind och grindvakt vid Söderala år 1922

Där vägarna korsade järnvägen fanns förr grindar som sköttes av en grindvakt. Tidigt i svensk järnvägshistoriaanvände man sig av ett system där man, när tåg skulle passera på järnvägen stängde av vägen med grindarna medan det var fri passage för tåget. När tåget hade passerat öppnades grindarna som då istället stängde av järnvägen. 
I arkiven kan man ibland se att banvakten har fått en tillsägelse eller till och med har fått böta för att grindarna spärrat järnvägen när tåg skulle passera.

Att hålla reda på vilka tider som tågen skulle passera ingick i grindvaktens arbetsuppgifter. Det var även viktigt att kontrollera att slutsignaler satt på sista vagnen i tåget, saknades dessa kunde man misstänka att någon vagn av någon orsak kommit ur tåget. Det gällde för banvakter och grindvakter att hålla koll på tågets sista vagn där signaler som visade att extra tåg följer sattes upp.
Grindvakten skulle 10 minuter före det att tåget skulle passera stänga grinden. Under denna tidsrymd fick inte "större antal kreatur på en gång genomsläppas, icke heller längre eller tyngre lass." 

Det fanns reglementen för SJ personal och personal vid de privata järnvägarna, här kan du läsa Reglemente för Grindvakter å Skåne-Hallands Jernväg 1885 (PDF-fil, öppnas i nytt fönster)
 
Längre fram i tiden övergick man till att använda sig av bommar som enbart stängde av vägövergången.

I de fall vägövergången låg i närheten av en banvaktstuga ingick bevakningen av grindarna i banvaktens arbete. Var banvakten gift var det hustrun som skötte detta arbete.