Frågor och svar för E45, Vattnäs-Trunna, ny sträckning

Hoppas den lättlästa texten hjälpte dig.
Till fler lättlästa texter

Lars-Erik Håkansson Projektledare

Mattias Arvids Markförhandlare

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Här samlar vi svaren på vanliga frågor om arbetet med den nya sträckningen av E45 mellan Vattnäs-Trunna. Tryck på + för att läsa svaret.

När börjar den nya vägen byggas?

Finansiering av projektet finns idag med i nationell plan för transportsystemet 2018 – 2029. Byggstart blir tidigast år 2023 och bygget beräknas pågå i cirka två år.

Trafikverket har arbetat om delar av vägförslaget. Varför har ni gjort det?

Under allmänhetens granskning av vägförslaget mellan december 2018 – januari 2019 fick Trafikverket in många synpunkter. Alla synpunkter beaktas.

Under arbetet med inkomna granskningssynpunkter har Trafikverket dels sett behov av att förbättra och tydliggöra vägplanen i några avseenden, dels har vägförslaget visat sig vara svåra att genomföra i vissa delar. Därför har vi beslutat att arbeta om vägförslaget i berörda delar. Förslaget planeras därmed även att ställas ut i sin helhet för ny granskning hösten 2020.

Vilka är förändringarna från tidigare vägförslag?

Kompletterande arbeten har bland annat lett fram till följande förändringar:

I det omarbetade vägförslaget har vägområdet utökats för att säkerställa att drift och underhåll av nya gång- och cykelvägar, passager, busshållplatser och anslutningar i vägområdet ska fungera framöver. Sådana förbättringar har bland annat gjorts i Holen.
Plankartor har kompletterats med markerade plushöjder som saknades i förslaget tidigare.
Markområden som behöver nyttjas för att Trafikverket ska kunna bygga har setts över och plankartor har justerats. Det gäller både markområden som Trafikverket behöver nyttja tillfälligt under tiden vägen ska byggas, och markområden som blir en permanent tillgång till vägområdet.
Nya bullerberäkningar som gjorts visar med ökad tydlighet vilka fastigheter som kommer att erbjudas bullerskyddsåtgärder längre fram i arbetet.

När kommer vägplanen att ställas ut för ny granskning?

Förändringarna kan intressera många som är berörda av vägförslaget. Därför har Trafikverket beslutat att ställa ut de omarbetade handlingarna till allmän granskning och planerar att göra det hösten 2020 under 1 månad.

Vi informerar om granskning och var synpunkter kan lämnas i bland annat dagspress och i våra digitala kanaler. Handlingarna blir tillgängliga på Trafikverkets webbplats och fysiskt tillgängliga hos Trafikverket och i Orsa och Mora kommunhus.

Vem får lämna in synpunkter och behöver jag lämna in mina synpunkter igen?

Alla har möjlighet att lämna sina synpunkter på vägförslaget.

Den som lämnat synpunkter vid den tidigare granskningen behöver lämna in samma synpunkter igen om synpunkten fortfarande är aktuell.

Varför förbättrar ni inte den väg som finns?

Vägen är smal, kurvig och har många in- och utfarter. Många håller också alltför hög hastighet. Det är för stora trafiksäkerhetsproblem för både fordon och gående som inte går att lösa genom att bara förbättra befintlig väg.

På vilka grunder har ni valt alternativet korridor ”Väst 3”?

På den här sträckan åker närmare 6 000 fordon per dygn, varav ca 80 procent är pendlare. Det är helt nödvändigt att få till en förbättring samtidigt som vi vet att alla alternativa lösningar innebär någon form av intrång och påverkan.

Det är en miljö med stora natur- och miljövärden och en värdefull boendemiljö. Vi har försökt att välja den bästa kompromissen, den lösning som bäst ökar framkomlighet och trafiksäkerhet till totalt sett minst intrång.

Varje val ger såväl önskade som oönskade effekter. Totalt har elva varianter prövats under åren. Det vi konstaterat är att ”Väst 3” dels uppnår eftersträvade effekter för trafikanter, ger ett begränsat intrång i naturmiljön och berör ett rimligt antal fastigheter.

Sammantaget är ”Väst 3" den lösning som både Trafikverket, Länsstyrelsen och kommunen tillsammans finner lämpligast och ställer sig bakom. Alternativet ställer höga krav på anpassning till omgivningen och dess förutsättningar, eftersom det innebär intrång i känsliga miljöer.

Varför väljer ni inte ett alternativ längre bort från bebyggelse?

Flera områden längre bort från bebyggelse är skyddade för sina kultur- och naturvärden. För att hitta den sträckning som sammantaget ger minst påverkan på olika värden har flera olika vägkorridorer studerats och jämförts. ”Väst 3” är den vägkorridor som sammantaget ger minst påverkan på olika värden.

De östliga alternativen skulle också få en låg nyttjandegrad eftersom 80 procent av trafikanterna är pendlare. Den befintliga vägen får då fortsatt hög trafikbelastning och barriäreffekter och problem med trafiksäkerheten finns kvar. Alternativen är heller inte samhällsekonomiskt lönsamma.

Ett antal fastigheter berörs av korridoren. Hur hanteras det?

Korridor ”Väst 3” innebär att vissa bebyggda fastigheter berörs av ombyggnaden.

Under planläggningsprocess och projektering har bästa möjliga sträckning av en framtida väglinje undersökts. Hänsyn tas till såväl bebyggelse som natur- och kulturintressen, samtidigt som projektmålen ska bli uppfyllda.

Varje gång vi står inför problematiken att göra intrång är det väsentligt att så få människor som möjligt blir personligt berörda. Vi väger olika konsekvenser och effekter mot varandra som påverkar och berör människor. Effekterna av trafik på den befintliga vägen, hänsyn till vattentäkter, historiska och i övrigt värdefulla naturmiljöer är också sådant som påverkar såväl trafikanter som boende och andra nyttjare av området.

Hur tar ni hänsyn till boendemiljön i projektet?

I samband med arbetet med vägplanen kommer påverkan på boendemiljön att utredas i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som tas fram.

I miljökonsekvensbeskrivningen som tas fram som en del i arbetet med vägplanen, utreder vi hur boendemiljön påverkas av förslaget. I utredningen ingår att titta på de fastigheter som bedömts som bullerstörda (>55 dBA).

Vid senare tillfälle inventerar vi de fastigheter som bedömts kommer att bli störda av buller, så att de får åtgärder som dämpar buller.

Vägsträckningen ändras för att skydda biotoper i närheten av Vattnäs, varför kan undantag inte göras för närboende?

Korridoren är beslutad av Länsstyrelsen och Trafikverket och i samråd med Orsa kommun. Alla förslag som har varit aktuella har sina nackdelar men också fördelar och beslutet om vägkorridor ”Väst 3” ligger fast. Projektet kan inte frångå korridoren annat än i mycket liten omfattning och då under förutsättningen att skälen för det är påfallande goda.

Vad görs för de oskyddade trafikanter som går eller cyklar längs E45?

I vägförslaget ingår att bygga en ny gång- och cykelväg längs med E45 på sträckan mellan Vångsgärde och Holen, som är separerad från bilvägen. Befintliga sidovägar används och kompletteras för att knyta samman gemensamma in- och utfarter till E45.

Vilka vägar är det tänkt att gång- och cykeltrafikanter ska använda?

Ökad trafiksäkerhet är en viktig del i vägförslaget och för ombyggnaden av E45 Vattnäs-Trunna. Oskyddade trafikanter har fått trängas på vägen med biltrafik i höga hastigheter. I så stor utsträckning som möjligt ska vi jobba bort olycksrisker när vi bygger om vägen.

Vi bygger därför en ny separerad gång- och cykelväg i bymiljöerna mellan Vångsgärde-Holen längs med den befintliga vägen. Från Holen vidare till Trunna är det tänkt att gång- och cykeltrafikanter ska använda sig av befintlig väg (nuvarande E45). För cykeltrafikanter finns även Lisselhedsvägen som ligger cirka 500 meter väster om E45, som är en mindre trafikerad bilväg.

Varför är förslaget att höja hastigheten på delar av sträckan?

Förslaget innebär nydragning av mötesfri väg med mitträcken i början och slutet av sträckan, Vattnäs-Vångsgärde och Holen-Trunna. En säkrare väg innebär att hastigheten kan höjas till 100 kilometer per timme.

Trafikverkets uppgift är att se på samhällsnyttan ur ett större perspektiv, även om vi i det här fallet kan förstå oron hos den enskilde över den högre hastigheten och bredare väg. För sträckan Vångsgärde-Holen blir det tvåfältsväg med 60 kilometer per timme.

Tar projektet någon hänsyn till kollektivtrafiken och i så fall hur?

Projektet håller samråd med Dalatrafik för att se över situationen för kollektivtrafiken i samband med ny vägsträckning. I projektet ingår det också att se över gång- och cykelvägnätet för att öka säkerheten till och från busshållplatserna.

Hade du nytta av informationen?

Du har redan bedömt denna sida. Tack för din insats!

Vi tar tacksamt emot dina synpunkter om innehållet på denna sida. Tänk på att vi inte har möjlighet att ge dig svar här.

Vill du ha svar på frågor kan du skriva till oss via våra formulär:
Körprov, kunskapsprov och fotografering
Väg, järnväg, färja och övriga frågor

Senast uppdaterad/granskad: 2020-02-24