Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Kalvnosplockning vid banvallen

En tidig höstmorgon kryper biologen Johan Ahlén på bangården väster om spåren och samlar fröer från den fridlysta örten kalvnos. Den sås i backarna längs Varbergsvägen norrut för att fortlevnaden ska säkras när Varbergstunneln byggs.

Frökapsel och blomma, Kalvnos, Varberg stationsområdeJust i Varberg är kalvnosen, som breder ut sig väster om järnvägsrälsen, särskilt säregen eftersom blomman är vit medan den på de flesta andra ställen i landet är rosenröd.

Johan Ahlén från Naturcentrum AB har dragit på sig sina gummiknäskydd och utrustat sig med en sax och en plastspann. Säkerhetsansvarige Mikael Engblom följer oss tätt i hälarna, eftersom vi befinner oss inom spårområdet som är förbjudet att beträda.

–  ­Vi försöker plocka kapslarna så mogna som möjligt, sedan får de torka och fröna skakas ur, förklarar Johan och lägger sig ned vid spåret där han hittar några snart utblommade exemplar.

De ska sås i olika slänter utmed Varbergsvägen, den gamla kustvägen upp mot Kungsbacka. Om några veckor ska han provså några frön som han plockade tidigare i höst för att se om det fungerar.

Solen spricker upp och Mikael pekar ut över den skira mattan av kalvnos och förklarar att om gräset tar över kvävs växten.

–  Ja, det är när vegetationstäcket är glest som den trivs bäst, bekräftar Johan. På några ställen växer den i steniga miljöer, men oftast på sand eller en blandning av sand och grus.

Kalvnos är alltså oftast beroende av någon form av störning, somKalvnos i bangårdsmiljö, Varberg till exempel slitage eller skötseln på en bangård eller längs en väg.

I slutet av tunnelprojektet kommer de att så ut arten på hamnbangården, och på några av bullervallarna, där det kommer att läggas grusballast, som sannolikt är en passande fraktion.

Vad är det som säger att den ska trivas i backarna kring Varbergsvägen?

Johan Ahlén förklarar att marken i Varbergstrakten generellt är sandig det är inte svårt att finna växtplatser med goda förutsättningar. Som en sydvänd, solig och öppen slänt, där det har grävts eller påverkats på annat sätt, eller där marken är så mager att igenväxningen därför är långsam.–  Växten mognar i etapper. Denna milda höst finns det gott om kapslar på stjälken där det finns frön att hämta.

Han har provat med att öppna kapseln direkt men det är bättre att torka den först för då spricker den och fröna trillar ut.

Fakta: Den i artdatabanken rödlistade ettåriga örten är en lejongapsväxt. Den är fridlyst och får inte plockas. Den kan bli upp till fyra centimeter hög, blommar från juli långt fram på hösten, och växer oftast i vägkanter och åkrar men också som här på bangårdar. De rosenröda (sällan vita) blommorna sitter ensamma och oskaftade i bladvecken, omgivna av långa, körtelhåriga, linjära foderblad. Namnet lär syfta på fruktkapselns utseende.  Med vita blommor finns arten i kanske 11 000 individer på bangården i Varberg. Förekomsten var känd sedan tidigare och har länge varit föremål för botanisters intresse. Arten finns omnämnd från 1600-talet.

Länk till mer information i artdatabanken