Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Kartbild över Onsala och vägens nya dragning.

Karta över nya Onsalavägens sträckning.

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Byggstarten av nya Onsalavägen skjuts fram ett år

I maj 2018 avslog regeringen alla överklaganden och därmed vann fastställelsebeslutet av arbetsplanen för nya Onsalavägen laga kraft. Men hanteringen av skyddade fågelarter och prövningar i Mark- och miljödomstolen försenar byggstarten.

Rödhuvad hackspett på en stam.
Mindre hackspett (Dendrocopos minor)

Innan den nya Onsalavägen, mellan Rösan och Forsbäck, kan börja byggas måste skogen på vägsträckan tas ner och en arkeologisk undersökning utföras. Men innan träden får fällas måste Trafikverket i god tid ställa i ordning ersättningsområden, där det finns gott om döda träd, för de skyddade arterna gröngöling och mindre hackspett. Detta kan göras genom så kallad veteranisering vilket innebär att man på konstgjord väg skyndar på träds åldrande för att exempelvis insekter ska trivas där – och bli föda för fåglarna.

Det är bland annat detta som ärendet i Mark- och miljödomstolen handlar om och som gör att vägbygget kan komma igång först i slutet av år 2021.

Prövning i Mark- och miljödomstolen 

De inventeringar som Trafikverket låtit göra inför bygget visade att det finns flera skyddade arter inom eller i närheten av vägområdet. För några av dessa arter har Trafikverket tagit fram skyddsåtgärder som exempelvis att bygga groddammar, flytta stenmurar och skapa stenrösen för ödlor och ormar. Däremot bedömer Länsstyrelsen att de skyddsåtgärder som Trafikverket föreslår för de rödlistade fågelarterna mindre hackspett och gröngöling inte är tillräckliga för att erbjuda fåglarna en livsmiljö som ger tillräckligt med skydd och föda. Det handlar om 3-4 par av den mindre hackspetten som har revir vid den planerade vägen och cirka fyra par gröngölingar som har hemvisten inom samma områden.

Länsstyrelsens dispensmöjligheter är begränsade

Gröngöling på en stam.
Gröngöling (Picus viridis)

Med anledning av ovanstående har Länsstyrelsen förelagt Trafikverket att söka dispens från förbuden i 4 § artskyddsförordningen för arterna mindre hackspett och gröngöling. Enligt denna förordning är det förbjudet att störa djuren och skada eller förstöra deras fortplantningsområden och viloplatser. Länsstyrelsen får ge dispens från förbudet under vissa omständigheter om dispensen inte gör det svårare att hålla en gynnsam bevarandestatus hos arten. I samband med arbetsplanens tillstyrkan har Länsstyrelsen yttrat sig om att dispensmöjligheterna är begränsade och att Trafikverket måste utföra förebyggande åtgärder för att förhindra att den gynnsamma bevarandestatusen försämras.

Trafikverkets bedömning är att det inte krävs någon dispens då den lokala populationens bevarandestatus inte påverkas om det genomförs ett antal skyddsåtgärder innan vägbygget påbörjas.

De åtgärder som Trafikverket föreslagit för att skydda fågelarterna mindre hackspett och gröngöling är följande:

  • Fällning av träd får endast ske under perioden senhöst-vinter, det vill säga den tid på året då fåglarna inte häckar eller föder upp sina ungar.
  • Naturvårdsåtgärder genom att på konstgjord väg "föråldra" träd och göra dessa attraktiva som boplatser för de två skyddade arterna (så kallad veteranisering).
  • Skapa faunadepåer, vilket innebär att man lägger upp högar med stammar och grenar som får multna, och därmed skapa livsutrymme för olika slags insekter och deras larver. Dessa blir mat för de skyddade fågelarterna.

Beslutet är överklagat till Mark- och miljödomstolen

Genom att vidta ovanstående skyddsåtgärder bedömer Trafikverket att man kan erbjuda de skyddade arterna en livsmiljö som ger skydd och föda – och en god bevarandestatus för den lokala populationen. Trafikverket anser, efter att skyddsåtgärderna genomförts, att utbyggnaden av väg 940 på Onsalahalvön inte riskerar att påverka den lokala bevarandestatusen för fåglarna och har därför överklagat Länsstyrelsens beslut till Mark- och miljödomstolen där ärendet just nu ligger för avgörande.

Prövning i Högsta förvaltningsdomstolen

Förutom prövningen i Mark- och miljödomstolen har Naturskyddsföreningen med flera begärt en rättsprövning av fastställelsebeslutet i Högsta förvaltningsdomstolen. Deras önskemål om att regeringens beslut tills vidare inte ska gälla (så kallad inhibition) har avslagits av Högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att arbetsplanens beslut gäller. Muntlig förhandling hölls i Stockholm den 30 januari 2019 och en dom förväntas komma efter sommaren 2019.

Påverkan på tidplanen

Innan vägbygget kan starta ska en arkeologisk slutundersökning av tio områden utföras. Den är planerad till den ljusa och frostfria årstiden april-september. Innan arkeologerna kan genomföra undersökningen behöver träd avverkas och detta kan bara göras under senhösten och vintern, den tid på året då inte fåglarna häckar eller föder upp sina ungar.
För att fåglarna ska kunna flytta innan avverkningen påbörjas behöver delar av de skyddsåtgärder som Trafikverket föreslår göras året innan. På så vis hinner åtgärdernas viktiga egenskaper, som är så viktiga för fåglarna, utvecklas. 

Sammanfattningsvis planeras följande fram till byggstart:

  • 2019 – skyddsområden för fåglar säkras genom frivilliga avtal
  • 2019 – avgörande i Mark- och miljödomstolen
  • vinter 19/20 – skyddsåtgärder för fåglar utförs
  • vinter 20/21 – skogen avverkas
  • april-sept 2021 – arkeologisk slutundersökning genomförs
  • senhöst 2021 – bygget kan starta.

Vår förhoppning är att domstolsärendena avgörs under 2019 så att planeringen ovan kan hållas. Vad gäller byggtiden för den nya vägen så är den beräknad till cirka 2,5 år. Då har också hänsyn tagits till alla tidsrestriktioner för skyddade arter; exempelvis får inte träd fällas när fåglar kan störas, eller stenmurar rivas under den kalla årstiden då ormar och ödlor ligger i vinterdvala.