Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Klargörande i EU-domstolen vägledande för Onsalavägens artskyddsfrågor

Byggstart för väg 940 dröjer tills projektets artskyddshantering får grönt ljus. Ett klargörande i EU-domstolen kan bli vägledande för pågående ärende i Mark- och Miljööverdomstolen.

Som vi har skrivit om tidigare överklagade Trafikverket 2020-02-14 domar från Mark- och Miljödomstolen (MMD) till Mark- och Miljööverdomstolen (MÖD). Trafikverket anser att skyddsåtgärder för fåglar och groddjur är tillräckliga för att bibehålla en gynnsam bevarandestatus för dessa arter.

Ett liknande mål prövas i EU-domstolen

I början på februari 2021 meddelade MÖD att domar i artskyddsmålen för väg 940 kommer avgöras först efter att EU-domstolens prövning av fågel-, art- och habitatdirektivets tolkning är klar, vilket sker den 4 mars 2021. Därefter kommer parterna i MÖD-målen att få möjlighet att yttra sig över om och vilken betydelse EU-domen har för väg 940-ärendet. Avgörande i MÖD för väg 940-målen väntas sannolikt i april/maj 2021.

Vad är det som prövas av EU-domstolen?

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg (MMD) har i ett annat mål (gällande avverkning av skog i Härryda) bett om ett klargörande av hur EU-domstolen tolkar vissa begrepp i de EU-direktiv som behandlar naturskydd (Fågeldirektivet (2009/147/EG) samt Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG)). Framför allt handlar frågeställningarna om det är möjligt att tolka begreppen på ett sådant sätt som utvecklats i svensk praxis och för att tydliggöra hur dessa förhåller sig till artskyddsförordningen (2007:845).

I korthet handlar frågeställningarna om följande:

  • Vilka fågelarter i Fågeldirektivet som avses och innefattas av förbudet mot åtgärder jämfört med svensk praxis.
  • Hur begreppen ”avsiktligt döda/störa/förstöra” och ”förstöra/försämra” (när det gäller djurens fortplantningsområde), i direktivet, ska tolkas i förhållande till svensk praxis.
  • Svensk praxis innebär att i det fall syftet med åtgärden uppenbart är ett annat än att döda eller störa arter (till exempel skogsbruksåtgärder eller markexploatering), så måste det finnas en risk för att arternas bevarandestatus påverkas negativt för att förbuden ska aktualiseras.
  • Samma gäller om en kontinuerlig ekologisk funktionalitet (KEF) i den berörda artens livsmiljö (i ett enskilt område), trots försiktighetsåtgärder, går förlorad – så aktualiseras förbudet först om den berörda artens bevarandestatus riskerar att försämras.
  • Hur avgränsning sker om skada ska bedömas på annan nivå än individnivån, eller livsmiljön inom det enskilda området, för att förbudet ska aktualiseras? Vilken geografisk avgränsning ska göras (länet, landet, hela EU) och vilken population ska man förhålla sig till (den lokala, regionala eller inom vilken del av utbredningsområdet)?
  • Upphör det strikta skyddet i direktiven att vara tillämpliga på arter för vilka direktivets mål (gynnsam bevarandestatus) har uppnåtts? Detta gäller både fåglar och andra djur och växter.

 

Sammanfattningsvis kommer EU-domstolen pröva om det ska ha betydelse om arterna har gynnsam bevarandestatus eller inte när man tillämpar artskyddfrågorna och i så fall på vilken geografisk nivå detta ska bedömas.