Artrika vägkanter i Jämtland och Härjedalen Dela Kontaktuppgifter Facebook Google LinkedIn Twitter Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00. För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt. Tel: 0771-921 921 Meddelande: * Din e-postadress: Ange din e-postadress om du vill att vi ska skicka svar till dig. Vi samlar in personuppgifter för att kunna hantera ditt ärende. Läs mer om hur Trafikverket hanterar dataskyddsförordningen, GDPR.GDPR Hoppa till: Jämtland och Härjedalen tillhör de landskap där vägkanterna ofta har en rik flora. I Jämtlands län är närmare hälften av vägkanterna klassade som artrika, och merparten är dessutom i den högsta klassen. Mosippan, som är Härjedalens landskapsblomma, är en av de blommor man kan hitta intill vägen.När väg 504 Lillhärdal–Sveg byggdes om upptäckte man att det växte mosippa i dikena. Bland maskiner och andra tekniska arrangemang på ett vägbygge fanns det utrymme för att rädda dessa blommor. Länsstyrelsen gav dispens att flytta ett 20-tal tuvor. En viktig förklaring till att vägkanter blir artrika växtplatser är att de slås varje år, precis som en riktig slåtteräng. Slåttern sker främst av trafiksäkerhetsskäl, men metoderna är i dag anpassade för att gynna artrikedomen. Det innebär till exempel att man väntar in blomning och pollinering som hos vissa arter sker sent på säsongen. På så vis kan vägarna bli som långdragna korridorer som erbjuder goda växtplatser för arter som blivit alltmer sällsynta i det omgivande landskapet.