Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Malmbanans historia

1660

Malmförekomsterna i Gällivare/Malmberget omnämndes första gången i skrift genom Abraham Momma i Schefferus verk, Lapponia.

1696

Samuel Mört berättar vid Kengis bruk om järnmalmsfyndigheten vid Kirunavaara.

1825

Patron Ekström föreslår malmtransport Luossajärvi–Rombaksbotn.

1883

Den 1 maj börjar stakningen av banan Luleå–Ofoten.
December 1887 är järnvägsrälsen utlagd mellan Luleå och Gällivare.

1888

Den 12 mars rullade det första malmtåget in till den nya malmhamnen i Luleå.

1890

Bildas LKAB, Luossavaara Kirunavaara Aktiebolag.

1892

23 mars öppnas Malmbanans södra sträckning, Luleå–Gällivare, officiellt för trafik.

1898

Den svenska riksdagen och det norska Stortinget beslutar att bygga Malmbanan och
Ofotbanen. Arbetena startar samma år.

1899

I oktober är rälsläggningen klar mellan Gällivare och Kiruna.

1899

Sträckan Luleå–Kiruna klar.

1902

Den officiella sammankopplingen av rälsen sker vid Riksgränsen den 15 november. SJ:s
generaldirektör Theodor Nyström slår in den sista rälsspiken. Två dagar senare går det
första ordinarie malmtåget till Narvik.

1903

Den officiella invigningen av Malmbanan mellan Kiruna och Narvik hålls i Riksgränsen
och Narvik. Unionskungen Oscar II och många tillresta gäster deltar.

1906

Lavin tar ett malmtåg vid tunneln i Katterat.

1907

Blev svenska staten delägare, tillsammans med Grängesbergsbolaget, till gruvorna i
Malmfälten.

1910

Startar bygget av Porjus kraftverk

1914–1915

Den 9 november skickades den första strömmen från kraftverket i Porjus till järnvägen.
Den elektriska driften startade dock den 19 januari 1915 och den 8 februari skedde den
högtidliga invigningen.

1923

Elektrifieringen av den norska delen av banan invigs.

1939

Beslut om att starta bygget av Norrbottens Järnverk togs i Sveriges riksdag

1940

Tyskland ockuperar Norge. Malmhamnen i Narvik totalförstördes i slutet av april månad.
Malmtrafiken till Narvik står i princip stilla fram till freden 1945. Under krigsåren
exporteras malmen främst via malmhamnen i Luleå.

1957

Staten övertar aktiemajoriteten i LKAB. Ökad trafik på banan och en ny teknik med
omformarstationer installeras i Gällivare, Kiruna, Stenbacken och Tornehamn.

1958

Fjärrblockering införs. Alla mindre stationer blir utan bemanning. I Abisko och Vassijaure
finns dock personal kvar.

1968

Rekordår för malmtrafiken mot Narvik. 7 988 tåg, i genomsnitt 22 tåg per dygn, går till
Narvik. Fordonsparken består av 39 linjelok och 3 900 malmvagnar.

1987

Kari Westman och Catrine Lönnström blir de första kvinnliga lokförarna på Malmbanan.

1990

Den nya Nuoljatunneln invigs av landshövding Curt Boström och Banverkets generaldirektör
Jan Brandborn. Samma år fyller LKAB 100 år och firar att bolaget producerat en
miljard ton sedan starten.

1993

LKAB får trafikeringsrätten på den svenska delen av Malmbanan, men avstår att
transportera malmen i egen regi. Ett femårigt avtal tecknas med SJ och norska NSB.

1996–2003

Malmbanans största tillåtna axellast höjdes från 25 till 30 ton.

2011

LKAB investerar en miljard kronor i fyra nya tågsätt på Malmbanan. Investeringen omfattar
fyra nya IORE-lok och inte mindre än 300 nya malmvagnar. IORE-loken är med en dragkraft
på 1200 kN, världens starkaste lok. Effekten är 10 800 kW, eller cirka 15 000 hk och axeltrycket
30 ton vardera på de 12 drivaxlarna.

2012

Den nya järnvägssträckningen förbi Kiruna invigdes.

2015

Trafikverket startar arbetet med att ta fram en järnvägsplan för dubbelspår mellan Kiruna
och Riksgränsen.