Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Bakgrund Kirunaprojektet

Gruvbrytningen i Kiruna har historiskt sett inneburit stora förändringar för landskapsbilden och samtidigt betytt mycket för Kiruna stads utveckling.

Malmfältens historia började i mitten av 1600-talet. Det dröjde dock ända till 1870-talet innan malmfyndigheterna blev kommersiellt intressanta. Efter utbyggnad av malmbanan till Gällivare år 1888 och till Kiruna år 1902 kunde malmen börja brytas i större skala. Samhället Kiruna växte till en stad runt gruvan och järnvägen under några årtionden i början av 1900-talet.

Stadens utbyggnad leddes av LKAB:s gruvdisponent i Kiruna, Hjalmar Lundbohm som hade ambitionen att skapa en mönsterstad. Staden planlades med syfte att motverka nackdelarna med att bo långt norrut och i ett kärvt klimat. Gatorna följde bergets konturer för att åstadkomma ett varmare och behagligare lokalklimat. Stadsplanen utformades med strävan att berget Kiirunavaara med gruva skulle kunna ses från många platser i samhället. Kiruna stad har ända från början utvecklats i takt med LKAB:s verksamhet. LKAB:s gruvdrift i Kiruna är idag koncentrerad till berget Kiirunavaara som numera är kulturhistoria med de karaktäristiska terrassformade gråbergsupplagen.

Gruvbrytningen i Kiruna har historiskt sett inneburit stora förändringar för landskapsbilden och samtidigt betytt mycket för Kiruna stads utveckling. Då brytningen av malm påbörjades i större skala för ca 100 år sedan, skedde detta i dagbrott. Under början på 1960-talet övergick brytningen uteslutande till underjordsbrytning s.k. skivrasbrytning. Skivrasbrytningen innebär att man gör orter i sidan av malmkroppen och därefter spränger ned skivor av malmen och låter berget ovanför rasa ned.

Nu står återigen Kiruna stad inför stora förändringar eftersom gruvdriften medför att en deformationszon med sprickbildning av marken närmar sig E10 och centralorten Kiruna. Enligt de bedömningar som LKAB gör för detta förlopp så innebär det att delar av Kiruna stad inklusive dess infrastruktur måste flyttas eller omstruktureras. E10 kommer att beröras och måste läggas i en ny sträckning. Även järnvägen och väg 870 har varit i riskzon och därför flyttats. En tillfällig järnvägsstation har ersatt den gamla och en ny permanent station planeras.