Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Fetknoppar förgyller rondellen i Kiruna

Längs nya E10 genom Kiruna återkommer inslag från naturen som både ger en varierad körupplevelse och säkrare trafikmiljö. Cirkulationsplatsen mot Karhuniemi pryds av växten sedum, eller fetknopp som den också kallas.

Trafikanter som närmar sig Kiruna från väster ser fjället Luossavaara och lokstallarna vid Luossajärvi på långt håll. En ny cirkulationsplats ansluter till Karhuniemi och lokstallsområdet. I cirkulationsplatsens mitt (rondellen) reser sig en terrasserad kulle. På terrasserna breder en matta av växten sedum ut sig, som är omgiven av gatsten och kanter av corténstål.

Det svenska namnet på sedum är fetknopp. Fetknoppar är torktåliga och passar därför på tak och i trafikmiljöer. Fetknoppar ger inte bara trafikanterna en vacker och varierad omgivning utan även många andra fördelar.

I cirkulationsplatsens mitt höjer sig en röd matta av fetknoppar. 

– Fetknopparnas starka färger bidrar till tydligare och trafiksäkrare trafikmiljöer. Mattor av sedum dämpar också buller och gynnar pollinatörer. Skötselbehovet är minimalt, sedummattor klipps inte och ogräs trivs inte gärna i den torra växtmiljön, säger Charlotta Blind, projektledare.

Det finns både inhemska och utländska arter av fetknoppar som klarar nordiskt klimat, även fjällmiljö. Växten följer liksom närliggande fjäll säsongens växlingar. I början av säsongen är fetknoppen lite grönare för att sedan slå om till gula och vita blommor. När växten blommat ut blir mattan höströd liksom fjällen.

Fetknoppen växlar färg efter årstid. 

Den röda färgen och fjälltemat är återkommande i E10-projektet och kan förutom i cirkulationsplatserna även ses i bullerplanken, broarna och på ljusplåtarna i gång- och cykelportarna.

Övrig växtlighet som förekommer längs nya E10 i slänter och runt cirkulationsplatsen mot Tuolluvaara består av arter som växer fritt i naturen, t ex fjällbjörk, rönn, och lappvide.

– Vi vill återskapa och återta närheten till naturen, och det gör vi genom att anpassa vägen till landskapets karaktär, säger Charlotta Blind.