Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Flygbild över kyrkan och vår undersökningsyta i åkern direkt till vänster om kyrkogården. Foto: Arkeologikonsult

Arkeologi vid Godegårds kyrka

I samband med att vi bygger dubbelspår mellan Hallsberg och Degerön genomförs flera arkeologiska undersökningar. Just nu undersöks flera lämningar i Godegård, cirka 3 mil norr om Motala i Östergötland.

De första arkeologiska utredningarna för projekt Hallsberg-Degerön gjordes redan i slutet av 1990-talet. Sedan 2015 då planerna blev mer konkreta har Arkeologikonsult utfört en rad olika undersökningar i anslutning till järnvägssträckningen. Nu har det blivit dags för att undersöka och ta bort flera lämningar i Godegård, cirka 3 mil norr om Motala i Östergötland.

Godegårds kyrka 1886 okänd konstnär - Källa Jernkontoret.jpg
Godegårds kyrka år 1886, av okänd konstnär.
Källa: Jernkontoret

Godegårds medeltida kyrka

En av lämningarna ligger bara 100 meter från Godegårds medeltida kyrka, som enligt traditionen ska ha invigts år 1251. Kyrkan är byggd av gråsten med inslag av tegel och har byggts om flera gånger under historien.

I kyrkans närhet finns tre bytomter med medeltida belägg; Hälla, By och Sörby. Ortsnamnet Godegård innehåller gardher som betyder gård eller inhägnad plats och inledningsvis mansnamnet Gode eller Gudhi. Gode eller godorth kan också vara titeln på den ansvarige för religiösa frågor vid tingen under förkristen tid vilket gör att man kan spekulera i om kyrkan haft en föregångare i form av en kultplats.

Ugnar, brons och kyrkklockan

Lämningen vid kyrkan är registrerad som en blästplats, det vill säga en plats där man framställt järn på ett primitivt sätt i små enkla ugnar. Några uppenbara blästugnar har dock inte hittats utan bara stora mängder slagg.

Däremot hittades rester av en annan typ av ugnar och i en av dem hittades en klump smält brons. Ugnen daterades till tiden mellan 1260 och 1390, alltså strax efter kyrkans tillkomst. Förekomsten av brons och dateringen till medeltid gör att ugnarna eventuellt kan ha använts då kyrkans klocka tillverkades. Detta är dock bara en av flera teorier.

Grävningen i Godegård är nu igång - Här ser vi schaktet och arkeologerna med Godegårds kyrka i bakgrunden Foto Arkeologikonsult.jpg
Grävningen i Godegård pågår. Här ser vi schaktet och arkeologerna med Godegårds kyrka i bakgrunden.
Foto: Arkeologikonsult

Två boplatser ska undersökas

Förutom området med ugnar kommer även två boplatser att undersökas. Tidigare undersökningar visar en något spretig bild med härdar, gropar och stolphål med lite olika dateringar från både stenålder och järnålder.

Undersökningarna i Godegård genomförs av Arkeologikonsult och pågår under sju veckor. Förutom på fina resultat hoppas vi också på fint vårväder och lärksång. Är det rester av det medeltida kyrkbygget vi ska undersöka? Den som gräver får se!

Flygbild över kyrkan och vår undersökningsyta i åkern direkt till vänster om kyrkogården foto Arkeologikonsult.jpg
Flygbild över kyrkan. Undersökningsyta i åkern direkt till vänster om kyrkogården.
Foto: Arkeologikonsult