Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Fler arkeologiska fynd vid Godegårds kyrka

Förra veckan avslutades undersökningen av den största ytan i Godegård. Nästa steg är två mindre boplatsytor som vi undersöker de närmaste veckorna.

Den stora lämningen närmast kyrkan (som vi skrev om här) var registrerad som en blästplats, det vill säga en plats där man framställt järn med primitiva metoder. Undersökningen har inte visat på några tydliga spår av just blästbruk, men i södra delen av området fanns slagg och bränd lera i åkerytan vilket skvallrade om att något fanns under ploglagret.

Det visade sig vara en 3x2 meter stor anläggning med stora mängder slagg och kraftigt brända bitar av lera på ett underlag av eldpåverkad sten. Vissa lerbitar var helt smälta (nästan som glas) på en sida medan den andra sidan bara var rödbränd och fortfarande ganska mjuk. Dessa lerbitar tolkas vara delar av väggar till en kollapsad ugn. Tillsammans med ugnsväggarna fanns också stora mängder slagg samt en del bitar som bestod av sammansmält lera och slagg.

Resterna av ugnen för metallhantverk - Godegårds kyrka - Foto Arkeologikonsult 20210511.jpg
Resterna av ugnen för metallhantverk. Foto: Arkeologikonsult

Slagg från ugnen - Godegårds kyrka - Foto Arkeologikonsult 20210511.jpg
Slagg från ugnen. Foto: Arkeologikonsult

Vilken typ av hantverk som utförts i ugnen är fortfarande oklart. Det fanns tankar om att det som skett i området skulle kunna knytas till byggnationen av den medeltida kyrkan, men det är högst osäkert. När grävningen är klar kommer Geoarkeologiska laboratoriet i Uppsala att engageras för att lösa gåtan.

I övrigt består ytan av spridda stolphål, härdar och gropar. Några tydliga strukturer som till exempel hus har inte kunnat urskiljas ännu.

Rester från Sten- och Järnålder

Förra veckan undersöktes en stor, grund grop fylld med ett lager med eldpåverkad sten, bränd lera, sot och kol. Den är lite lik en metallhantverksugn i konstruktionen, men inga ugnsväggar har hittats och bara enstaka slaggbitar.

Mot gropens botten hittades däremot något väldigt spännande! Två järnföremål i form av pilspetsar och dessutom en liten, mycket fin, så kallad spånpilspets av flinta.

Två pilspetsar från grunda gropen - den mindre spetsen underst i bild är ca 10 cm lång - Godegårds kyrka - Foto Arkeologikonsult 20210511.jpg

Två pilspetsar från grunda gropen - den mindre spetsen underst i bild är ca 10 cm lång. Foto: Arkeologikonsult

Pilspetsen av flinta är ett typiskt stenåldersföremål som brukar knytas till den gropkeramiska kulturen (3200–2300 f.Kr.) och spetsarna av järn hör så klart hemma i järnålder. Kan de som grävde gropen ha hittat stenåldersspetsen, som då redan var flera tusen år gammal, och valt att lägga den i gropen tillsammans med spetsarna från deras egen tid? Och i så fall varför? Det är högst osannolikt att alla tre pilspetsar ska ha hamnat i gropen av en slump. Detta ska vi så klart fundera vidare på och se om vi kan hitta något liknande från andra platser.