Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Vad gör en arkeolog på jobbet?

Vad är exploateringsarkeologi? Hur användes en bokningssten? Och varför hittades inga spår av avrättningsplatsen i Perstorp? Arkeolog Åsa Berger berättar om vad man gör som arkeolog, och om undersökningarna inom projektet.

Åsa Berger, arkeolog 

För att vi ska få tillstånd att bygga vägar och järnvägar krävs att vi tar reda på var fornlämningar finns och var människor har levt och verkat. Det gör vi genom arkeologiska undersökningar. Men vad gör egentligen en arkeolog? Vi frågade Åsa Berger på Arkeologikonsult, en av dem som gör undersökningarna för Dubbelspår Hallsberg–Degerön.

Berätta – vad gör en arkeolog på jobbet?

– Vi arbetar till 90 % med så kallad exploateringsarkeologi. Vi undersöker, dokumenterar och tar bort lämningar på mark som berörs av exempelvis ett väg- eller järnvägsbygge. Vi ingår i samhällsplanerings-processen. Vid den här typen av undersökningar har man oftast inte tid och råd att undersöka på djupet, men det material man hittar blir tillgängligt för forskningen.

Arkeologens arbete består av tre steg: utredning, förundersökning och arkeologisk undersökning (se nedan). I det här projektet gjordes utredningarna redan 1995. Många tror att om arkeologerna kommer, så blir det ingen väg, men det är snarare tvärtom: efter den arkeologiska undersökningen är det fritt fram att bygga. 

Arbetsuppgifterna är varierande. Ena veckan gräver vi en avrättningsplats, nästa en kolningsplats, eller rösen. Det gör att man kan lite om väldigt mycket. Vi lär oss genom att jobba med det.

Vad händer med de borttagna fynden?

– Det beror på vad vi hittar. Föremål som kan hjälpa oss att förstå platsen, som keramik, olika redskap och ben, samlas in och analyseras. Om vi hittar stora mängder avfall, som slagg, tar vi bara med lite. När vår analys är klar och vi har skrivit en rapport, lämnar vi föremålen till ett museum. I Örebro län hamnar fynden på Örebro läns museum, medan de i Godegård, som tillhör Östergötlands län, lämnas till Historiska museet i Stockholm.

Vilka typer av arbeten gör ni?

– Det kan vara allt från stora projekt som det här järnvägsbygget, till riktigt små jobb hos privatpersoner, där staten betalar. På min väg från Stockholm till jobbet passerar jag fem aktiva grävningar längs E18. Den största av dem är vid trafikplats Västjädra, inom projekt E18 Köping–Västjädra (se nedan).

Inom Hallsberg–Degerön har vi gjort undersökningar från Mariedamm och uppåt i den "nya" omgången, som startade 2013. Typiskt för den här sortens verksamheter är att arbetet sker ryckvis. Det kan vara lugnt långa tider, sedan blir det full fart, som de senaste åren.

Vad har varit mest spännande i det här projektet? 

– Undersökningarna i Mariedamm har varit roligast och samtidigt svårast. Roligast för att det var lite udda. Vi undersökte en hel hyttmiljö, och området vid masugnen. Svårast, både arkeologiskt och logistiskt, för att det fanns stora mängder slagg som använts till att bygga upp marken med. Vi hittade 144 stycken bokningsstenar (se nedan). Processen finns beskriven i dokument från 1700-talet. Man vet alltså det gått till så, men stenarna hittar man inte så ofta.  

I Mariedamm kunde vi följa med och titta på en kolning, som pågick samtidigt som våra arkeologiska undersökningar. En kollega gjorde för övrigt en undersökning av kolbottnar (rester av milor) i Godegård – en typ av lämning som tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet. Under nästa år kommer vi att undersöka kolbottnar som har daterats till 1400-1500-tal i närheten av Västra Å.

På avrättningsplatsen i Perstorp hade vi hoppats göra spännande fynd. Men trots att den är känd sedan 1600-talet hittade vi inga rester. Det kan bero på att platsen endast använts vid enstaka tillfällen, eller på att den fina sandmarken gjort att inga organiska rester bevarats. 

Hur ser ditt drömprojekt ut?

– Jag skulle gärna göra en totalundersökning av en kyrka som använts från medeltiden och framåt. Jag har varit med om mindre jobb i kyrkor, där vi inte skulle gräva så djupt. Där kunde man bara att ana sig till vad som fanns därunder.

Vad arbetar ni med just nu?

– Vi är i Östansjö till i början av oktober. Just nu undersöker vi ett rösesområde som är lite av ett mysterium. Det rör sig om ett 40-tal rösen med sten på hög, så som det brukar se ut vid odling.  Marken här är dock så dålig att det verkar osannolikt att man brukat jorden. Kanske kan Miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå ge svar på gåtan. I deras jordanalyser går det nämligen att se om marken gödslats eller bearbetats. Det är dock inte alltid vi hittar svar på alla frågor.

En del av vårt arbete är också att berätta om vad vi gör och vad vi hittat i våra undersökningar. Vi hoppas kunna ha någon typ av föreläsning både i Godegård och senare i Mariedamm, gärna tillsammans med lokala föreningar.