Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Edeby ekhage, Lovö

Miljö och klimat Förbifart Stockholm

Genom att förlägga merparten av vägen i tunnel, drygt 18 av 21 km, skonas i stor utsträckning boende och natur- och kulturmiljöer.

18 km i tunnel minskar miljöpåverkan

Av Förbifart Stockholms 21 km går drygt 18 km i tunnel för att minimera påverkan på bostadsområden och känsliga natur- och kulturområden. Förbifart Stockholm går under eller tangerar sex natur- eller kulturreservat, bland annat är flera av dem av riksintresse, därtill finns världsarvet Drottningholm på Lovö.

Genom tunnellösningen har Trafikverket kunnat minimera ingreppen på Lovö och på Grimsta naturreservat. Likaså går vägen i tunnel knappt två kilometer under Järvafältet och Igelbäcken.

Förbifart Stockholm och klimatmålen

Enligt klimatmålen ska utsläppen inom Sverige minska med cirka 30 procent till 2020 jämfört med 1990. Förbifart Stockholm beräknas stå för mindre än 1 procent av utsläppen från vägtrafiken. Den ökning av koldioxidutsläppen som Förbifart Stockholm bidrar med gör det alltså varken det enklare eller svårare att nå klimatmålen.

Genom olika avgifter och skatter, till exempel att Essingeleden får trängselskatt, samt god samhällsplanering är det möjligt att klara målen.

Luftkvalitet och buller

Minskad trafikbelastning vid infartsleder, i centrala Stockholm och på Essingeleden gör att buller och avgaser minskar där när Förbifart Stockholm är klar.

På de korta sträckor som leden går ovan jord, runt de sex trafikplatserna, vidtar Trafikverket bullerdämpande åtgärder. Bullerskyddsåtgärder kommer även att vidtas för att minska bullernivåerna i rekreationsområden och i natur- och kulturreservat.

Forskning för att fastställa riktvärden för tunnelluft

En svårighet som måste bemästras är tunnelluften. Bilarnas avgaser kan hanteras med olika åtgärder, främst god ventilation. Längs tunneln planeras tre luftutbytesstationer i vardera riktningen som förbättrar luftkvaliteten inne i tunneln.

Trafikverket finansierar forskning som syftar till att bedöma tunnelluftens hälsoeffekter och ge underlag för att fastställa riktvärden för tunnelluften. Forskningen visar att bilar och bussar är mycket effektivare än vad man tidigare trott på att stänga ute farliga luftföroreningar och att problemen med partiklar som främst rivs upp av bilarnas dubbdäck är betydligt mindre än vi tidigare räknar med.

Utvecklingen går snabbt inom forskningsområdet och projektet fortsätter att följa utvecklingen när det gäller hälsoforskning och motorernas förbränning, bränsle och utsläpp.