Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Energieffektivt byggande med klimattänk

Att bygga och driva en tunnel kräver stora mängder energi. Att framställa det material som kommer att användas, själva byggandet av den nya vägen samt byggtransporterna är alla energikrävande moment.

Men även när Förbifart Stockholm är klar och i drift kommer energibehovet att vara stort, bland annat på grund av ventilationssystemen, belysning och pumpar för vattenhanteringen. Det pågår dock ett intensivt arbete för att kunna begränsa energiåtgången, både under bygg- och drifttiden.

 Våra konkreta åtgärder för energieffektivisering

  • Vi ställer krav på våra entreprenörer att minska koldioxidutsläppen med 10 procent utifrån normalfallet. Entreprenörerna ska kunna visa vilka effektiviseringar som görs för att nå målet. Redovisningen av klimat- och energieffektivisering gäller transporter, material- och energianvändning samt drivmedelsförbrukning. Resultatet ska redovisas för Trafikverket.
  • Vid upphandling av fläktar och liknande utrustning ställs krav på energieffektivitet och/eller att livscykelkostnader finns redovisade.
  • Trafikverket har reducerat antalet barriärelement i tunneln. Detta leder till ett minskat behov av nytillverkning av material. Att välja betongbeläggning på vägbanan istället för asfalt är, ur ett livscykelperspektiv, mer energieffektivt.

Nya beräkningar för energi

I vanliga fall när man talar om hur mycket energi det går åt vid olika infrastrukturbyggen räknar man oftast bara med el och drivmedel såsom bensin och diesel.

Men sådana beräkningar ger inte hela sanningen. Det har visat sig att det som kräver mest energi ligger i ett tidigare skede, vid tillverkningen av material som används för att bygga såsom betong, stål och asfalt. Förbifart Stockholm har därför även tagit med detta i sina energiberäkningar eftersom en sådan beräkning, som också kallas livscykelprognos, ger betydligt mer verklighetsnära siffror.

Den totala energianvändningen och klimatgasutsläpp under byggtiden på tio år blir cirka 7 000 000 gigajoule och utsläppen av klimatgaser beräknas till cirka 570 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar energianvändning och klimatgasutsläpp från cirka 120 000 normalsvenskar på ett år.  

När Förbifart Stockholm står klar kommer drift och underhåll att kräva cirka 180 000 gigajoule per år. Det är lika mycket som 3 000 normalvillor gör av med under samma tid.

Arbetet med klimatmålen

Enligt de svenska klimatmålen ska utsläppen i landet minskas med cirka 40 procent fram till år 2020 jämfört med år 1990. För Stockholms län gäller samtidigt att sänka utsläppen från vägtrafiken med 30 procent till år 2030 jämfört med år 1990.

Förbifart Stockholm beräknas stå för mindre än 1 procent av utsläppen från vägtrafiken. Den ökning av koldioxidutsläpp som Förbifarten bidrar med kommer därmed varken att göra det lättare eller svårare att nå klimatmålen.