Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Skydd av grundvattnet

För att bygga tunneln gräver man sig ner genom jorden till den nivå där bergtunneln kan påbörjas. I schakten som grävs ut byggs vägen först i täta betongtråg (utan tak) som sedan övergår i betongtunnel (med tak).

Det är viktigt att grundvattennivån inte påverkas annat än i området närmast schakten. Därför kommer området runt schakten att behövas tätas, och i vissa fall även att behöva fyllas på med vatten. När arbetet är klart fylls området runt betongtunneln igen med jord. Då kan grundvattnet återigen stiga till en nivå nära nivån före byggstart.

Illustration av byggmetodik byggtunnlar
Byggtunnel med tråg

När betongtunneln har nått tillräckligt djupt ner övergår den i en bergtunnel. Den bygger vi med traditionell teknik genom att borra och spränga. Innan berget sprängs ut tätas det med cement. Men även om berget tätas ordentligt kommer det att läcka in vatten i bergtunnlarna. Hur mycket vatten som läcker in beror på flera saker. En viktig faktor är vattentrycket. En annan faktor är hur mycket vatten som finns tillgängligt och hur lättrörligt det är.

Illustration av grundvatten i tunnlar
Grundvatten i tunnlar

I de områden där Förbifart Stockholm byggs finns det normalt ett överskott av vatten, men tillgången varierar över året. När grundvatten som finns i ber­gets sprickor rinner in i tunnlarna kommer nytt vat­ten att tillföras till sprickorna från det grundvatten som finns i jordlagren ovanför berget. Överskottet av vatten räcker ofta till för att grundvattennivån inte ska påverkas under de delar av året då det är gott om vatten. Sommartid bildas väldigt lite grundvatten och då kan grundvattennivån sjunka mer än normalt.

Var finns riskerna?

Brunnar

... kan påverkas när grundvattnet i berget rinner in i tunnlarna. Vattentrycket i sprickorna i berget minskar och brunnar som är borrade i berget kan då få en lägre vattennivå. Det leder till att inte lika mycket vatten kan tas ut ur brunnen som tidigare eller att berg-värmebrunnens bidrag till uppvärmningen minskar. Den ökade omsättningen av vatten i berget kan medföra att vattnet får sämre kvalitet.

Byggnader och anläggningar

... som är grundlagda på lera kan påverkas. Då vat­tentrycket i den lösa leran minskar leder det till att lerpartiklarna på sikt packas tätare. Det får till följd att det blir sättningar i marken. Risken för skador är särskilt stor om en del av en byggnad eller anläggning är grundlagd på lera som rör sig och en annan del på mark som inte sätter sig.

Lokala vattendrag

... som Sätraån och Igelbäcken har ofta för lite vatten sommartid. Såväl den nederbörd som skulle bildat grundvatten som överskottsvatten leds bort från om­rådet med det utbyggda dagvattensystemet. Redan i dag tillförs vatten till vattendragen vid behov. En ytterligare minskning av överskottsvattnet skulle ge ännu mindre vatten sommartid och ytterligare till­försel av vatten kan då komma att behövas.

Fuktkrävande växtlighet och ekosystem i vattendrag

... är på vissa platser beroende av det överskott från nederbörden som normalt rinner av i markens ytliga jordlager till närmsta vattendrag. Om vatten leds bort från området minskar överskottet. Då kan växtlighet och ekosystem komma att påverkas.

Hur minimeras riskerna?

Den viktigaste åtgärden för att förebygga skador är att täta berget runt tunnlarna. Detta tätningsarbete är mycket omfattande. Ytterligare åtgärder som kan vidtas är att återinfiltrera vatten för att hålla grundvattennivåerna.Tätningsarbetet och hur mycket grundvatten som läcker in trots tätningen följs noga upp enligt en plan som mark- och miljödomstolen beslutar om. Det är länsstyrelsen som bevakar att Trafikverket följer planen och har kontroll på hur omgivningen påverkas, därför har trafikverket tagit fram kontrollprogram för grundvatten.

Illustration av injektering av berg
Injektering av berg

Brunnar, byggnader och andra anläggningar som skulle kunna komma att skadas, besiktas både före och efter byggandet i området. Under hela bygg-skedet sker även löpande kontroller för att under­söka vilken påverkan tunnelbygget har orsakat. Resultaten av sådana kontroller används för att se om extra skyddsåtgärder behöver sättas in för att undvika att skador uppstår. En sådan åtgärd kan vara att tillföra vatten till grundvattenmagasinen i jorden. De anläggningar som behövs för att genomföra detta planeras redan innan tunnelbygget startar. Några kommer också att byggas i förväg, för att snabbt kunna tas i bruk om de skulle behövas.

Mark- och miljödomstolen är den instans som beslutar hur stor påverkan av grundvattnet får bli, hur even­tuella skador ska begränsas och hur dessa skador i så fall ska ersättas.