Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Arkeologiska undersökningar

Trafikverket har inför bygget av E4 Förbifart Stockholm behövt göra arkeologiska undersökningar för att kunna bevara kunskap om fornlämningarna som finns i området där vägen ska byggas. Arkeologerna har bland annat hittat ett stort antal gravar och hus.

Arbetet med utgrävningarna påbörjades hösten 2015 och arkeologerna räknar med att vara klara med efterabetet i form av dokumentation och rapportering 2019.

Utgrävningarna i Hjulsta

Norr om E18 vid trafikplats Hjulsta hittades ett stort gravfält med drygt 50 gravar och 14 hus. De största husen var upp till drygt 20 meter, flera mindre huskonstruktioner fanns också och har förmodligen fungerat som ekonomibyggnader av olika slag. Gravarna kan dateras från mellersta bronsålder in i vikingatid, 900-tal.

Söder om E18 vid trafikplats Hjulsta finns också ett mindre gravfält från järnålder. Där hittade arkeologerna bland annat 16 stycken gravar. Begravningarna visar att man har återkommit till denna höjd under en mycket lång tid. I området påträffades en så kallad kultplats med strax under 200 stycken amulettringar.

Följ med på en vandring i Tensta och Hjulsta under järnåldern

Se informationsfilmen en vandring i järnålderns Tensta och Hjulsta.

Hjulsta under järnåldern

Utifrån de utgrävningar som gjorts och de upptäckter som arkeologerna har gjort vid andra utgrävningar tror de att Hjulsta är en plats där människor bott under många generationer kanske uppemot 2 000 år. Hjulsta var antagligen en av de större byarna i Spånga under järnåldern. Under romersk järnålder såg landskapet väldigt annorlunda ut. Hjulsta låg då vid en havsvik och det var lätt att ta sig till andra platser med båt.

Människor på järnåldern levde framförallt på jordbruk och boskapsskötsel och bedrev även handel. Därför var läget vid en vattenled viktigt. De långa och smala husen var vanliga under denna period, där människorna bodde i ena änden av huset och djuren i den andra.

Under järnåldern begravde man sina döda nära byarna där man bodde. De vanligaste var att de döda brändes tillsammans med sina personliga ägodelar och gravgåvor, sedan täcktes askan med en packning av stenar och jord. De flesta gravarna är låga och runda, men på det norra gravfältet i Hjulsta finns också fyra stora gravhögar som har synts på långt håll.

Tidens väg

Tidens väg är en cirka två kilometer lång vandrings-, natur- och kulturled, i Järvafältets förflutna. Vandringen löper på gamla byvägar mellan Akalla by i norr och Hjulsta i söder. Längs vandringen får du på skyltar veta mer om traktens fornlämningar, om vattnets betydelse och hur landskapet ändras. Du får också veta mer om hur folk levde och vilka djur man hade på gårdarna.

Enklaste sättet att ta sig till Tidens väg är med tunnelbanan till Akalla för att sedan promenera ned till Akalla by. Strax nedanför byn, i närheten av bangolfen, finns den första informationsstolpen.

Läs mer om Tidens väg