Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Arkeologisk utgrävning

Utgrävningarna

Utgrävningarna

Norr om trafikplats Hjulsta ligger ett stort gravfält med över 100 gravar. De äldsta gravarna är daterade till romersk järnålder medan de yngsta gravarna anlades under vikingatid (se tidslinjen nedan). Här finns också en boplats med minst två gårdar. Söder om trafikplats Hjulsta finns också ett gravfält från järnålder. Fynd härifrån tyder på att det också har funnits en kultplats eller offerplats här.

På den norra sidan av E18 påverkades ett större gravfält samt ett flertal boplatslämningar (Spånga 96:1). På den södra sidan av E18 påverkades ett mindre gravfält samt en så kallad kultplats (Spånga 122:1).

På det ”stora gravfältet” påträffades sammanlagt drygt femtio gravar och ca 14 hus av olika storlek samt ett flertal omkringliggande anläggningar av mindre typ (stensträngar, härdar, stolphål, etc). Gravarna kan dateras från mellersta bronsålder in i vikingatid (900-tal), med en tyngdpunkt i ca år 0 – 800-talet. Begravningarna visar att man har återkommit till denna höjd under en mycket lång tid.

Främst låg gravarna på krönet av den ås som löper genom området, samt på slänten i åsens norra del. Boplatslämningarna låg framför allt i sluttningen söder/sydväst om gravarna med rester av ett hus på krönet under gravarna. Husen var upp till drygt 20 meter långa. Flera mindre hus/stolpkonstruktioner fanns också, vilka troligen har fungerat som ekonomibyggnader av olika slag. De fyra större treskeppiga husen var utspridda och kan sägas representera fyra olika husytor.

På det ”lilla gravfältet” var ett fåtal gravar sedan tidigare registrerade på platsen och totalt berördes 16 stycken gravar av den arkeologiska undersökningen. En större stensättning på höjdens krön lämnades orörd då den inte berörs av det kommande vägbygget. I en något flackare yta högre upp i sluttningen på detta gravfält, direkt ovanför (sydöst) om gravarna, påträffades en så kallad kultplats med strax under stycken 200 stycken amulettringar. I undersökningsområdet framkom också flera härdar (eldstäder) samt fyndtomma stenläggningar (”stensamlingar”) som möjligen fungerat som någon form av fundament eller altare i samband med hanterandet av amulettringarna på platsen.