Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Folkmassa

För en region i utveckling

Stockholmsregionen är en attraktiv region som beräknas växa från dagens 2 miljoner invånare till 2,4 miljoner år 2030 - motsvarande ett helt Göteborg. Men om Stockholm ska kunna fortsätta vara en tillväxtmotor måste regionens infrastruktur fungera.

Den tudelning av Stockholm som är ett resultat av brister i infrastrukturen hämmar såväl regionens som landets tillväxt. I den norra delen av länet finns många jobb och arbetspendlingen mellan den södra och norra delen av länet ökar. En förbindelse över Mälaren behövs för att hålla ihop länets norra och södra delar och minska den sårbarhet det innebär att ha så få alternativa genomfartsleder i en stad av Stockholms storlek.Regionala kärnor med bra förbindelser

Hittills har bebyggelsen i regionen vuxit från centrum och utåt. Regionens viktiga funktioner har varit koncentrerade till Stockholms city - regionen har i huvudsak varit enkärnig. Med en växande befolkning behövs nu fler bebyggelsekärnor med bostäder, arbetsplatser och service. Enligt Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) pekas nio platser ut som kan utvecklas till attraktiva kärnor (markeras med rött i kartbilden).

För att en kärna ska ha långsiktiga förutsättningar att utvecklas behöver den anslutningar till ett effektivt regionalt vägnät och goda kollektivtrafikförbindelser.  

 

Radiellt uppbyggt trafiksystem

Trafiksystemet i regionen är radiellt uppbyggt. Infarterna till Stockholm belastas därför av trafik som ska till mål någon annanstans än i innerstaden: till andra regiondelar eller till andra delar av landet. Framkomligheten under högtrafiktimmar är dålig och bristen på förbipassager gör dessutom att transportsystemet är sårbart vid störningar, t.ex. vid olyckor eller vägunderhåll.

Ett väl fungerande transportsystem i Stockholmsregionen är av nationell betydelse också därför att E4 genom Stockholms inre delar är en viktig länk i riksvägnätet.

Oförändrad vägkapacitet sedan 1967

Vägkapaciteten över det så kallade Saltsjö-Mälarsnittet i Stockholm har i stort sett inte byggts ut sedan Essingeleden öppnade 1967. Den dimensionerades för 80 000 fordon i sex körfält. Idag är belastningen 160 000 fordon i åtta körfält en vanlig vardag. Och trafiken ökar. Detta gör Essingeleden känslig för störningar samtidigt som belastningen gör att leden slits hårt, vilket leder till att reparationsbehoven blir stora.

Förbifart Stockholm central i olika planer

Förbifarten har pekats ut som en viktig länk i transportsystemet av Stockholms läns landsting på regional nivå och av Stockholmsberedningen på nationell nivå. Samtliga kommuner i länet har dessutom förordat Förbifart Stockholm.

Regional utvecklingsplan, RUFS 2010

I planen beskrivs Förbifart Stockholm som ett nyckelobjekt för att öka vägkapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet för bil- och busstrafik liksom för näringslivets transporter. Med förbifarten avlastas den centrala regionkärnan medan de yttre regionala stadskärnorna knyts samman och utvecklas. Man nämner även att busslinjer på Förbifart Stockholm kan bidra till att minska trycket i spårtrafiken. 

Läs mer på Tillväxt- och regionplaneförvaltningens webbplats

Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

I planen beskrivs Förbifart Stockholm som ett nyckelprojekt som kommer att avlasta de centrala delarna från trängsel i vägnätet och skapa möjligheter till ökad tillväxt i regionen. Idag innebär den höga trafikbelastningen att det övergripande vägnätet är mycket sårbart; även vid små incidenter uppstår omfattande köer. Konsekvensen blir en allt mer uppdelad arbetsmarknad och begränsningar för näringsliv och medborgare.

Genom förbifarten förbättras vägsystemets robusthet väsentligt och dessutom ökar tillgängligheten till Arlanda för södra Mälardalen. På tjugo års sikt står Essingeleden inför stora reparationsbehov som kräver större avstängningar, vilket inte är möjligt utan alternativ förbindelse.

Läs mer om Nationella planen

Länsplan för regional transportinfrastruktur

I länsplanen står det att de högst prioriterade projekten för hela regionen är Citybanan och Förbifart Stockholm. Liksom i RUFS beskrivs att Saltsjö/Mälarsnittet är hårt belastad och att ytterligare vägkapacitet behövs för att binda ihop norra och södra länsdelarna, avlasta Essingeleden och regioncentrum och förbättra tillgängligheten till Arlanda. Dessutom innebär investeringar i förbifarter och tvärleder att den tunga lastbilstrafiken kan avledas från regionens centrum och ge förutsättningar för omlokalisering av olika typer av godsterminaler.