Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Fördjupning om Östlig förbindelse

En kort historisk återblick om tidigare planer och utredningar kring en Östlig förbindelse.

Från Generalplan 1928 till Dennisöverenskommelsen

En trafikled runt innerstaden har funnits med i planeringsdiskussionerna ända sedan 1928 års Generalplan för innerstaden.

I Generalplan 1952 nämns en ringgata runt innerstaden, som en önskvärd lösning för den framtida trafiken i Stockholm. Dess primära uppgift var "att utanför stenstadens trängre gatunät förbinda de olika radiella lederna med varandra och därmed möjliggöra trafikens utjämning och anpassning till kapacitet och framkomlighet på trafiklederna utanför ringvägen".

Denna ringgata/ringväg var lite mer centralt placerad än dagens "Ringen". Vid den här tiden talar man om en hängbro mellan Fåfängan och Skansenberget. Dessa tankar fortsätter sedan under 50- och 60-talen. Under 70-talet var fokus mer inriktat på trafiksäkerhet och miljö, än på framkomlighet. Resultatet av det var att det i Trafikplan 1975 inte fanns med någon Österled.

I trafikplan 1987 – diskussionsunderlag, togs återigen Österleden upp. Kort därefter bildades Österledskonsortiet, som erbjöd sig att finansiera och bygga ut Österleden som en del av Ringen. I Dennisöverenskommelsen ingick hela Ringen inklusive Österleden. Nästa gång Österleden blev aktuell var i Vägverkets förstudie av en östlig förbindelse 2004.

Östlig förbindelse har planerats sedan 1990

Östlig förbindelse, som tidigare kallades Österleden, har sedan trafiköverenskommelsen 1990 varit den östliga delen av den planerade trafikledsringen runt Stockholms innerstad. Den planerades gå helt i tunnel under Saltsjön och Djurgården från Värmdöleden till Frihamnen. En östlig förbindelse skulle

  • förbättra miljön och trafiksäkerheten
  • öka tillgängligheten inom regionen
  • skapa bättre möjligheter för regional utveckling.

Tidigare utredningar kring Östlig förbindelse

  • År 2006 genomfördes en förstudie.
  • År 2013 genomfördes en åtgärdsvalsstudie för att se över den bristande tillgängligheten i Stockholmsregionens östra del (Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö). Östlig förbindelse var en av åtgärdsvalsstudiens förslag på åtgärder.

Syfte med en Östlig förbindelse

I förstudien formulerades följande syften med en Östlig förbindelse:

  • skapa förutsättningar för regional utveckling samt för att fler bostäder och arbetsplatser ska kunna byggas i relativt centrala lägen
  • förbättra möjligheterna att genom bättre tillgänglighet skapa en större arbetsmarknad
  • knyta samman stadsdelar och områden norr och söder om Saltsjön.

Viktiga, men sekundära, mål för den östliga förbindelsen är att minska trafiken i innerstaden samt att åstadkomma bättre framkomlighet och trafiksäkerhet.