Gå till sidans huvudinnehåll

Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Så här jobbar vi med geologi

Här kan du läsa om hur vi jobbar med geologin i tunnlarna.

Innan vi börjar bygga gör vi alltid undersökningar och analyser av bland annat berg och geologi. Hur omfattande undersökningar vi gör vägs mot tid och kostnad. Projekt av den här storleken är komplexa i sin natur och trots tidigare undersökningar finns det osäkerhetsfaktorer kvar. Det gör att vi hela tiden måste ha en beredskap för att ställa om utifrån ändrade förhållanden, till exempel förändringar i bergets kvalitet.

Vad finns under markytan?

Nu fyra år in i byggskedet har vi en tydligare bild av hur berget faktiskt ser ut och den bilden stämmer inte helt överens med de förundersökningar vi gjorde inledningsvis. När vi borrar borrkärnor för att undersöka berget och gör andra undersökningar i ett tidigt skede, så får vi endast kunskap om ett utsnitt av bergmassan. Nu har vi fått mer kunskap om bergets struktur och beskaffenhet och vi anpassar löpande våra produktionsmetoder därefter. Trafikverket prioriterar att tunneldrivningen genomförs på ett säkert sätt och att vi håller oss inom de nivåer, till exempel för grundvatten, som finns angivna i miljödomarna och som styr vårt arbete.

I södra delen av tunneln vid den så kallade Mälarpassagen (mellan Sätra och Kungshatt) har vi behövt förstärka berget på grund av en regional svaghetszon som sträcker sig in under Mälaren.

I norra delen av tunneln har det visat sig att berget behöver tätas i större utsträckning än planerat. Här har vi uppgraderat de tekniska lösningarna för hur tätningen ska genomföras.

Faktaruta: Innan vi börjar bygga behöver vi ha svar på vissa frågor.

  • Hur ser berget ut? (prognos): Vi tar fram en prognos för de geologiska förutsättningar som finns, det vill säga hur berget beter sig och ser ut, vilka typer av sprickor det finns, omfattning på sprickorna, i vilken riktning de går och hur de påverkar grundvattnet? Samt hur stor osäkerheten i prognosen bedöms vara.
  • Hur ska vi arbeta med berget? (val av arbetsmetod och projekterad lösning): Utifrån prognosen väljer vi arbetsmetod och teknisk lösning. Det handlar exempelvis om vad vi väljer för tätningskoncept, med vilket tryck vi sprutar in tätningsmassan, i hur många borrhål och så vidare. Ju större osäkerhet som finns i prognosen, desto större möjlighet måste finnas att göra ändringar i den valda arbetsmetoden och tekniska lösningen.
  • Hur väl fungerar vald arbetsmetod? (hur väl stämmer utförandet med projekterad lösning): 
    En prognos som stämmer väl överens med verkligheten kräver mindre av den som ska bygga tunneln. Ju osäkrare prognosen är desto större behov av uppföljning av geologi, aktiva beslut, uppföljning och mätning av resultat krävs.