Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Så jobbar vi med berget i den södra delen

E4 Förbifart Stockholm blir 21 kilometer lång och drygt 18 kilometer av E4 Förbifart går i tunnel. En särskild utmaning finns i den södra delen där vi spränger tunnel i berg som ligger under Mälaren.

På den här sidan kan du läsa om hur vi arbetar i berget när vi bygger den så kallade Mälarpassagen som går mellan stranden i Sätra varv och ön Kungshatt.

Kartläggning och kontroll av berget

Drygt 18 av E4 Förbifart Stockholms 21 kilometer långa sträcka går i tunnel. Den längsta tunnelsträckan går mellan Kungens kurva i söder till Lunda i norr och blir 16,5 kilometer lång. Innan vi började arbetet med E4 Förbifart Stockholms tunnlar gjorde vi förundersökningar och analyser. Vi tog fram en prognos av bergets utformning och valde därefter metod och teknisk lösning för hur vi ska spränga tunneln. Vi prioriterar säkerheten för miljön och våra tunnelarbetare högst i projektet. 

Vi har alltid beredskap för att ställa om utifrån ändrade förhållanden, till exempel förändringar i bergets kvalitet. Därför kartlägger och bedömer vi berget och dess kvalitet i tunnlarna flera gånger varje dag under arbetets gång.

En metod för att göra kontroll är att borra ut en kärna, ett utsnitt, ur berget där tunneln ska gå fram. Kärnan berättar om hur det ser ut inuti berget. Den hjälper oss att avgöra hur vi ska förstärka berget och anpassa sprängningarna. Metoden kallas kärnborrning.

En särskild utmaning när vi bygger under Mälaren

I den södra delen av E4 Förbifart Stockholms tunnlar finns utmanande passager. Där spränger vi tunnel under Mälaren på tre ställen. Ett ställe är mellan stranden i Sätra varv och ön Kungshatt. Den så kallade Mälarpassagen är 200 meter bred och det första ställe där E4 Förbifart Stockholm passerar genom berg som ligger under vatten.

I berget under Mälaren finns en känd regional svaghetszon. Det handlar om ett område cirka 70 meter under vattenytan. Inlandsisen och andra stora rörelser som påverkat området har gjort att berget där är av varierande kvalitet, med bland annat sprickor med lera i vissa passager.

Passagen under Mälaren mellan stranden i Sätra varv och ön Kungshatt är 200 meter bred. 

I och med svaghetszonen behöver vi förstärka berget extra noggrant och jobba oss fram lite långsammare. Vi anpassar hela tiden vårt arbetssätt för att kunna bygga tunneln genom svaghetszonen på ett säkert och tryggt sätt. Det gör att arbetet tar lite längre tid. 

– Att spränga tunnel under till exempel tunnelbanan eller andra krävande passager är en utmaning som fordrar försiktighet och att vi jobbar oss fram lite långsammare. För att E4 Förbifart Stockholms tunnlar ska sprängas fram på ett säkert sätt och få den förstärkning som berget kräver, gör vi regelbundna kartläggningar och bedömningar av berget flera gånger varje dag. Kontrollerna ger oss underlag till beslut om hur vi ska förstärka berget och anpassa sprängningarna, berättar Linus Levinson, projektledare för tunnelbygget i Skärholmen/Sätra.

Arbetstunnlar hjälper oss att bygga tryggt och säkert

Ett sätt att bygga tryggt och säkert i Mälarpassagen är att vi använder oss av två arbetstunnlar som går parallellt med de blivande huvudtunnlarna. Där har vi samlat in och analyserat mer detaljerad fakta om bergets utformning utöver den vi fått genom kärnborrningen. Det underlaget hjälper oss att välja metod för hur vi ska förstärka berget och spränga fram huvudtunnlarna genom svaghetszonen. De två mindre arbetstunnlarna kommer också tillföra att vi kan driva vidare huvudtunnlarna både under Kungshatt mot Lovön och söder ut mot Sätra varv.

Vi stabiliserar med fler arbetsmoment

Ett ytterligare sätt att säkert spränga fram huvudtunnlarna är att vi använder oss av fler arbetsmoment än att borra och spränga. De extra arbetsmomenten gör vi för att skapa förstärkning och stabilitet i berget innan vi spränger.

De extra arbetsmomenten vi gör är att:

  • Borra in cirka 40–50 stycken 16 meter långa stålrör
  • Förankra stålrören med bergbultar och stålband
  • Förstärka med sprutbetong
En stagborrningsmaskin används för att borra in de 16 meter långa rören.  
Först borrar vi hål i en bågformad solfjäderform där de 16 meter långa och kraftiga stålrören sticks in. 
Markeringarna visar var hålen skall borras. 

När stålröret sitter på plats fäster vi det genom att fylla hålet med cement. När denna förstärkning är klar, förankrar vi stålrören med bultar, stålband och sprutbetong. Sedan är det dags att spränga.

Efter sprängning rensar vi bort lösa stenar, det kallas för att skrota berget. Tunneln säkras ytterligare genom att armeringsnät och bultar sätts fast i berget och täcks med sprutbetong som förstärker berget. Alla dessa arbetsmoment gör vi inför varje sprängning. På det här sättet spränger vi oss fram cirka 5–15 meter i veckan.

I början av juli 2019 var arbetstunnlarna framme vid ön Kungshatt:

– Nu har vi börjat spränga huvudtunnlarna under Kungshatt, och med oss har vi mycket mer kunskap om hur berget ser ut och vattnet från Mälaren är inte längre en lika stor utmaning, säger Linus Levinson projektledare för tunnelbygget i Skärholmen och Sätra.

 

Här berättar vi om de sju stegen för att spränga och bygga en tunnel, det kallas att driva en tunnel.