På de platser där Förbifart Stockholm ansluter till de befintliga Europavägarna går förbifarten ovan mark. Det gäller i Kungens kurva och i Häggvik där även Norrortsleden går. I Hjulsta, kommer två europavägar att korsa varandra, E4 Förbifart Stockholm och E18. Det är redan idag en stor trafikplats, och här kommer det att gå omkring 200 000 fordon år 2030–2035.
Oavsett om Förbifart Stockholm förläggs ovan eller under jord, måste ramper byggas som ansluter Förbifart Stockholm med E18 och det övriga vägnätet på ytan. Dessa ramper innebär förhållandevis stora ingrepp i landskapet.
Dessutom skulle en tunnel under Hjulsta innebära att huvudtunneln förlängs med 20 procent. Huvudtunneln mellan Kungens kurva och Hjulsta är redan 16,5 km vilket i jämförelse med andra tunnlar är väldigt långt. Vi samarbetar med internationella forskare för att skapa en trafiksäker tunnel som människor också kan känna sig trygga i, men det finns begränsat med erfarenhet av hur människor reagerar på att färdas i så här långa tunnlar.
Många krav har vägts mot varandra längs hela Förbifarten som lett fram till den lösning vi nu har. Syftet har varit att få så liten negativ påverkan på människors hälsa och på miljön. Den nuvarande lösningen uppfyller alla krav på på t ex luftkvalitet och buller längs hela sträckan. Läggs Förbifart Stockholm i tunnel i Hjulsta så uppstår till exempel problem med luftkvaliteten i Akalla
