Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Bilden visar reningsanläggningen som renar vatten från krom med hjälp av krabbskall
Denna nyhet är äldre än 6 månader

Krabbskal renar vatten

En viktig arbetsuppgift för oss är att rena det vatten som uppkommer på våra arbetsområden efter att vi grävt eller sprängt. I vissa fall tar vi krabbor till hjälp för att rena vattnet. Här berättar vi hur det går till.

Kitosan utvinns ur krabbskal

Kitosan är en naturlig produkt som tillverkas av krabbskal  och som visat sig fungera bra som vattenrenare.

Ämnet kitin finns i krabbskalen och är en typ av stärkelse som gör att skalet inte faller isär, och när skalen processats får man ämnet kitosan. Kitosan är en naturprodukt och en restprodukt från livsmedelsindustrin som är livsmedelsklassad. Förutom till vattenrening används kitosan bland annat till stärkelse i mat, för medicinska ändamål och i hälsovårdsprodukter.

- Att vi kan klara reningsprocessen på ett effektivt sätt utan att behöva tillsätta kemikalier som kan vara farliga för miljön eller för de personer som arbetar med det, känns fantastiskt bra, säger Anna Nordqvist, gruppledare för miljöfunktionen på Trafikverket.

Bilden visar vattenreningsanläggningen. Kitosan används för att rena vattnet och reducera mängden partiklar i tunnelvattnet. De första proverna visar positiva resultat.

Positiva resultat med hjälp av krabbskal

Kitosan används för att rena vattnet och reducera mängden partiklar i tunnelvattnet. De första proverna visar positiva resultat.

- Att rena vattnet är viktigt, och det är något vi alltid arbetar med. När vi använder den här metoden lyckas vi även få bort metaller också, eftersom metaller binds till partiklar säger Linn Elmlund, miljöspecialist i projekt E4 Förbifart Stockholm.

När vi tillsätter kitosan bildas det större partiklar i vattnet som gör att vi lättare kan ”städa” bort dem. Ämnet Kitosan gör att lera och andra typer av fina partiklar klumpas ihop, flockas, till större partiklar som blir tunga och sjunker till botten. Ett kilo kitosan kan rena omkring 1–2 miljoner liter vatten. Vi har redan sett bra resultat av reningen.  

- Vi är det första byggprojektet i Stockholm som testar denna kitosan-teknik. Västlänken har liknande anläggningar från samma leverantör, men att testa kromrening i så här stor skala har inte gjorts förut vad vi vet, berättar Linn Elmlund, miljöspecialist Tunnel norr.

På bilden visas Linn Elmlund, miljöspecialist, som berättar att rena vattnet är viktigt, och det är något trafikverket alltid arbetar med.

Vatten används då vi bygger tunnlar

Vid all tunneldrivning används vatten när vi borrar och för att kyla borrstålet, men även för att högtrycksspruta bort så kallat borrkax. Borrkax är stenbitar och grus som lossnar när vi borrar.

När vi spränger och borrar i berget kan det också rinna in grundvatten i tunnlarna. Allt detta vatten samlas upp i så kallade pumpgropar. Det är detta vatten som sedan renas innan det släpps vidare till spillvattenledningarna.

Reningen av länshållningsvatten i 8 steg:

  1. Vattnet kommer först till en stor buffertcontainer dit vi pumpar upp vatten från pumpgroparna och rören i tunnlarna.
  2. Vi sänker PH-värdet i vattnet. Det gör vi genom att tillsätta kolsyra från tuber, som i en gigantisk soda streamer!
  3. Vi tillsätter Kistosan i vattnet som binder och klumpar ihop partiklar = flockning. Flockning innebär att sediment och partiklar klumpar ihop sig och sjunker till botten.
  4. Vi tillför en form av järn som bidrar till att vi reducerar metaller.
  5. Sedimentering – partiklar sjunker till botten
  6. Vattnet passerar sedan ytterligare en container för oljeavskiljning och ännu en sedimentering
  7. Slutsteget är att vattnet hamnar i en Kontrollcontainer, där vattnet passerar påsfilter och behållare för provtagning.  I det här slutsteget tar vi vattenprover regelbundet varje vecka från veckans alla dagar. Bland annat håller vi koll på pH värdet.
  8. Nu kan vattnet släppas till spillvattenledningen som går till Stockholm Vatten och Avfall (SVOA), men en del av vattnet återanvänds vid tunnelbygget.

Liknande metoder för att rena vatten används även i Projekt Västlänken och Hamnbanan