Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Bakgrund

Både S:t Persgatan och S:t Olofsgatan korsar järnvägen i samma plan. Tågtrafiken är intensiv och bommarna ligger nere ofta och länge.

S:t Persgatan är ett av Uppsalas viktigaste gång- och cykelstråk mellan de nordöstra stadsdelarna och centrum. S:t Olofsgatan är en av innerstadens större och viktigare gator. Båda gatorna korsar idag järnvägen i plan. Tågtrafiken är intensiv och bommarna ligger nere ofta och länge.

Korsningarna kom till 1873 när Uppsala fick sin järnvägsförbindelse med Avesta. Året efter fick Uppsala järnvägsförbindelse med Gävle. Staden har sedan dess växt från 15 000 till 207 000 invånare och trafiken på både gatorna och på järnvägen har ökat i motsvarande omfattning.

Järnvägen trafikeras av både Ostkustbanan och Dalabanan. På sträckan går såväl pendeltåg, regionaltåg, fjärrtåg som godståg. Under år 2017 gick det varje dygn 202 tåg på sträckan.

Väntetiderna då bommarna är nere är långa för såväl bil-, cykel- som gångtrafikanter. När det är som tätast mellan tågen kl. 07:00 – 09:00 är bommarna nere ungefär 40 procent av tiden. Gångtrafikanter som smiter under bommarna skapar stora säkerhetsrisker.

Tunga godståg får passera på sträckan med högst 60 km/tim p g a klagomål på vibrationer. Lätta godståg får köra i 100 km/tim samt persontåg i högst 120 km/tim.

Ombyggnad inom kommunens detaljplaner

Uppsala kommun har tagit fram detaljplaner för S:t Persgatan respektive S:t Olofsgatan. Bägge detaljplanerna har nu vunnit laga kraft.

Historik

Dåvarande Banverket tog fram en förstudie år 2007. Projektet hette då Uppsala Norra Infarten.

Det finns en avsiktsförklaring mellan Uppsala kommun och Banverket från 2009. Samma år skrevs även ett genomförandeavtal. Projektet var dock inte med i den nationella planen, vilket innebar svårigheter med finansieringen av genomförandet.

En systemhandling var långt gången när projektet avbröts 2012 på grund av avsaknad av finansiering.

Arbetet med projektet kunde återupptas efter att den kommit med i den nationella planen och att det därmed fanns finansiering för en ombyggnad. Ett medfinansieringsavtal slöts med Uppsala kommun år 2014. Projektet bytte namn till Uppsala planskilda korsningar.