Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Intervju med Svante Sjöstedt och Ann-Marie Ramnerö

Svante Sjöstedt, processledare för miljöfrågor på Göteborgsregionens kommunalförbund och Ann-Marie Ramnerö, chef på avdelningen stadsmiljö på miljöförvaltningen Göteborgs Stad arbetar båda med miljöfrågor och stadsmiljön.

Nu konstaterar de att biltrafiken har minskat och att luften har blivit renare. Men räcker det med Västsvenska paketet för att vi ska kunna lösa ekvationen med en växande region och ett miljömässigt hållbart samhälle på sikt?

Det är en miljömässig fördel om vi inte sprider ut oss

– En god livsmiljö handlar om att det ska vara lätt att göra rätt, så att vi inte tär så mycket på jordens resurser. Det innebär att vi ska ha goda möjligheter att gå, cykla och resa med en bra kollektivtrafik så att vi kan bli mindre beroende av bilen. En god livsmiljö har gott om grönområden samt en bra skola, vård och omsorg, säger Ann-Marie Ramnerö.

– Den ger också förutsättningar för ett tryggt och hälsosamt liv med frisk luft utan för mycket buller, fortsätter Svante Sjöstedt. Västsvenska paketet är del av lösningen för att komma åt de här frågorna, även om det kan ge mer buller från exempelvis tågtrafik på sina ställen. Men bygger vi ut kollektivtrafiken och förtätar staden minskar vi totalt sett behovet av att röra sig med bil. Det behövs i en storstadsregion som växer med cirka 10 000 personer per år.

– Det bästa vore givetvis om vi inte behövde förflytta oss så mycket, men det är en utveckling vi inte kan komma ifrån, konstaterar Anne-Marie. För 50 år sedan var det mycket lättare att hitta ett arbete och en bostad på samma ort. Idag är arbetsmarknaden mycket mer specialiserad och vi har helt andra förväntningar på vad vi vill ha för jobb, vilket leder till mer resande.

– Näringslivets behov av att kunna matcha olika kompetenser innebär att vi måste förflytta oss längre och längre sträckor för att kunna tillgodose behoven. Jag tror inte att alla som arbetar inom miljöområdet har samma syn på om det är en bra eller dålig utveckling, men alla är i varje fall överens om att Göteborg växer, säger Svante. Vi har en förhållandevis ung befolkning som föder många barn. Vi har en stor inflyttning och då måste vi lösa expansionen på ett bra sätt sätt. Ska vi göra det på ett miljömässigt hållbart sätt måste vi förtäta staden och samtidigt låta den växa utmed de stora stråken till och från Göteborg där vi kan erbjuda god kollektivtrafik.

– Det behöver inte vara en motsättning mellan regionförstoring och förtätning, inflikar Ann-Marie. Det framtida bostadsbyggandet kommer främst att ske där vi redan har eller planerar för en effektiv kollektivtrafik. Bebyggelsen ska fortsätta att växa i knutpunkterna utmed pendelstråken. Det är en miljömässig fördel om vi inte är spridda över en stor yta.

Tydliga satsningar för en bättre miljö

– Västsvenska paketeter innehåller flera tydliga miljösatsningar, fortsätter hon. Västlänken, som är en del av den utbyggda kollektivtrafiken, ser jag som jätteviktig eftersom den är en förutsättning för att vi ska kunna transportera oss på ett effektivt och miljömässigt hållbart sätt i framtiden. Trängselskatten är också en satsning med tydligt miljöfokus eftersom den förbättrar framkomligheten, delfinansierar Västsvenska paketet och begränsar fordonstrafiken och därmed utsläppen av skadliga partiklar och växthusgaser. För oss i Göteborg är också Hisingsbron, den nya bron som ska ersätta Götaälvbron, betydelsefull. 80 000 kollektivtrafikresenärer kommer dagligen att använda bron när den invigs år 2020.

– Västsvenska paketet ser jag som ett jättekliv mot ett hållbarare sätt att resa. Västlänken fördubblar kapaciteten för järnvägstrafiken genom Göteborg och genom de nya pendelstationerna sprids trycket på kollektivtrafiken över staden samtidigt som vi snabbare når dit vi ska. Ser man historiskt på vilka transporter som har ökat så är det främst de som sker över kommungränserna. Sedan 1960-talet har biltrafiken ökat med 300–400 procent och pendeltåg är det transportsätt som är mest kapacitetsstarkt för att fånga upp dessa stora reseströmmar. Idag är kapacitetstaket nått vid centralstationen. Det är en propp som behöver lösas upp på något sätt. Den sträckning av Västlänken som valts är en väl avvägd lösning som dessutom är utvecklingsbar genom framtida järnvägsförbindelser till exempelvis Askim och Hisingen, säger Svante.

Västsvenska paketet borde ha beslutats tio år tidigare

– Västlänkens dragning har inte kommit som ett hugskott under senare år, den har varit under utredning under ett drygt decennium, understryker Ann-Marie. Det har funnits fullt med informationsmaterial att ta del av, men jag vet hur svårt det är att ta till sig något när man vet att det ligger långt fram i tiden. Jag upplever samtidigt att många känner en frustration över att det inte hänt så mycket i Göteborg. Det kan ses som brist på andlingskraft att det ännu inte har byggts så mycket på Södra Älvstranden ovanpå Götatunneln till exempel. Men varje gång politiken visar lite handlingskraft så blir det också kritik för det. Vi ska inte gråta över spilld mjölk men det hade varit bra om Västsvenska paketet hade beslutats tio år tidigare, för det hade vi verkligen behövt.

– Det känns väldigt bra att Västsvenska paketet beslutades även om alla satsningar inte leder till ett miljömässigt hållbart resande. Marieholmstunneln byggs exempelvis för vägtrafiken, vilket kan bidra till ökat bilåkande även om kollektivtrafiken också kommer att köra där. Men det är unikt att man politiskt från både höger och vänster i alla kommuner faktiskt kan enas och att alla tycker sig ha vunnit på den här uppgörelsen, säger Svante.

Nödvändig balans för att nå klimatmålen

För att vi ska nå klimatmålen är 40 procent av alla resor med kollektivtrafiken år 2025 ett viktigt bidrag. Har vi en bra kollektivtrafik har vi alla förutsättningar att nå dit, menar Ann-Marie. Vi kan dessvärre inte bygga en kollektivtrafik som går ända fram till dörren hos regioninvånarna, men vi bygger pendelparkeringar för cyklar och bilar som gör det lättare för många att ta pendeltåget eller Expressbussen. Men det räcker inte med att bara erbjuda en bra kollektivtrafik om vi samtidigt gör det ännu lättare att köra bil. Därför måste vi reglera biltrafiken genom att dra ner på kapaciteten i vägsystemet och använda oss av trängselskatt. Stockholm och Oslo har redan gjort dessa satsningar och nått en kollektivtrafikandel på runt 40 procent.

Utbyggd kollektivtrafik är också en rättvisefråga. Det finns många som inte har tillgång till bil: unga, äldre och de som inte har råd. Genom att bygga ut kollektivtrafiken ökar vi valfriheten för alla.

– Vi är en region där vi tydligt är beroende av varandra, samtidigt som vi är en ovanligt utspridd region. För att den ekvationen ska gå ihop utrymmesmässigt och miljömässigt måste vi utnyttja möjligheterna att förtäta bebyggelsen nära kollektivtrafiken bättre i hela Göteborgsregionen, säger Svante.

Det finns ett glapp mellan tanke och handling

– Jag tror att det håller på att ske en positiv förändring när det gäller våra resvanor, fortsätter han. Bilen är inte lika identitetsskapande för dagens unga och det finns en större förståelse för att biltrafiken inte kan dominera stadsbilden.

– Om vi frågar västsvenskarna om de tycker det är viktigt att vi alla är med och bidrar till att minska utsläppen som påverkar klimatet så tror jag att alla tycker det. Men det är alltid ett glapp mellan att tycka att något ska vara på ett visst vis, till att acceptera den förändring som också väntas av en själv, konstaterar Ann-Marie.

– Det är det glappet vi ser idag. Därför behöver vi modiga politiker som faktiskt vågar ta ansvar, men vi behöver också förstående medborgare som accepterar att politikerna tar ansvar. Filmen "det goda livet" tycker jag ger en väldigt bra bild av vad vi vill skapa. Ytterst handlar det inte om olika trafiksatsningar, utan om att skapa en bättre stad och region. Att vi är på rätt väg har redan börjat märkas. I september hade biltrafiken minskat med cirka 70 000 fordon jämfört med under samma period förra året.

Luftkvaliteten hade också blivit bättre. Förklaringen ligger i ändrade resvanor tack vare utbyggnaden av kollektivtrafiken och införandet av trängselskatt tillsammans med den information och erbjudanden till invånarna om de nya möjligheterna att gå, cykla eller resa kollektivt som Västsvenska paketet redan har inneburit, säger Svante och fortsätter.

– Att begränsa biltrafiken är en folkhälsofråga. Buller är stressframkallande samtidigt som luftföroreningar kan orsaka lungsjukdom. Dessutom visar forskningen på fler och fler samband mellan buller, luftföroreningar och hjärt-kärlsjukdom, vår tids stora folksjukdom. Man ska också tänka på att den som reser kollektivt är mer fysiskt aktiv än den som reser med bil, vilket i sig förbättrar hälsan.

Näringslivsfrågan och miljöfrågan går hand i hand

– Hållbara transportlösningar gynnar också näringslivet, fortsätter Ann-Marie. Ett exempel är att vi genom trängselskatten minskar trafiken på vägarna vilket gör det lättare att förutse hur lång tid det tar att resa mellan två platser. På så sätt minskar behovet av bilar som bara ska stå i kö. För näringslivet är också Hamnbanan, järnvägslänken till och från Göteborgs hamn, väldigt viktig även om den inte ingår i Västsvenska paketet. Utbyggnaden av Hamnbanan till dubbelspår har varit på gång länge men det var först när Västsvenska paketet beslutades som det lossnade eftersom man såg klara samordningsvinster i samband med byggandet av Marieholmstunneln. Hållbara transporter för näringslivet är en kombination av sjöfart och järnväg. Hamnbanan är kopplingen till Skandinaviens största hamn.

– Kombinationen sjöfart och järnväg är optimal eftersom den är både energisnål och kapacitetsstark, poängterar Svante. Sjöfarten använder fortfarande smutsiga bränslen, men det pågår en omställning där.

Näringslivsfrågan och miljöfrågan går hand i hand.

Som jag ser det är Västlänken ett nyckelprojekt till hållbara transporter för både människor och gods. Men det krävs att man tar fler steg efter Västsvenska paketet som till exempel dubbelspårig järnväg till Borås, den näst största staden i Västsverige. Bohusbanan upp mot Stenungsund-Strömstad behöver också bli dubbelspårig på sikt. Det behövs även en fortsatt utveckling av lokaltrafiken, till exempel fler spårvagnslinjer. Västsvenska paketet når inte hela vägen fram, men det är nog det största steget vi någonsin har tagit mot ett hållbart transportsystem.

Staden ska planeras för människan och inte för bilen

– En god livsmiljö är det vi ska lämna över till våra barn och barnbarn. En god livsmiljö för våra barn måste vara att de tidigt kan bli ganska självständiga, att de kan gå och cykla till sina kompisar som bor i samma område utan att behöva passera en stor trafikapparat. Det tycker jag är en livskvalitetsfråga sett ur ett barnperspektiv, resonerar Ann-Marie.

– Jag tror att de flesta inte riktigt reflekterar över hur Göteborgsregionen ser ut med den enorma trafikapparat vi har idag, säger Svante. Om vi kan få ner de totala trafikflödena och lugna ner tempot så kommer vi att kunna knyta ihop staden bättre. Ska vi kunna vara en attraktiv region för företagen så vill de inte bara att deras varor ska ha lätt att ta sig fram. De vill också att deras medarbetare ska tycka det är trevligt att bo här, annars kommer företagen på sikt att få svårare att rekrytera arbetskraft. Därför är en stadsmiljö som är planerad för människan istället för bilen en konkurrensfördel.

Något vi måste värna är våra gröna kvaliteter. Göteborg är ett föredöme när det gäller hur man planerar att bygga ut staden och samtidigt få in det gröna. Alla göteborgare ska ha ett kvartersnära grönområde, men även stadsdelspark och friluftsområde inom rimligt reseavstånd. Det är viktigt att vi verkligen tänker till när vi förtätar staden så att pärlorna inte försvinner. På samma sätt kommer satsningar på stationssamhällen i regionen göra att vi kan bevara de stora sammanhängande naturområdena. Jag är övertygad om att det går.