Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Projektchef Sara Distner. Foto: Aleks Mijatovic, Nina Jarholt.

Denna nyhet är äldre än 6 månader

En återblick på året som gått

Läs en intervju med projektchef Sara Distner om året som gått och vad som väntar projekt Göteborg–Borås efter årsskiftet.

Hur vill du summera 2016?

– Händelserikt på många sätt! På nationell nivå har Trafikverket under våren presenterat en uppdaterad kostnadsanalys för höghastighetsjärnväg och en utredning om möjliga åtgärder på befintliga stambanor. Vi konstaterar att stora investeringar behövs för att kunna möta den efterfrågan som finns på både person- och godstransporter. Höghastighetsjärnväg ger ett välbehövligt tillskott i kapacitet, men även bättre möjligheter att underhålla de befintliga järnvägarna.

– I projekt Göteborg–Borås har vi gjort klart lokaliseringsutredningarna där vi redovisar möjliga korridorer för Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås. Vi har visat upp ett förslag till spårlinje för Mölnlycke–Bollebygd. Vi har också kunnat presentera ett upplägg för en möjlig trafikering på den nya järnvägen.

Hur många tåg kan det gå mellan Göteborg och Borås när den nya järnvägen är klar?

– Vi har gjort en noggrann trafikanalys som visar att det går att kombinera höghastighetståg med snabba regionaltåg med god turtäthet. Vi bedömer att det kan gå tre höghastighetståg och ett storregionalt tåg i timmen från Göteborg. Vissa av höghastighetstågen kan stanna i Borås. Utöver det kan preliminärt fyra snabba regionaltåg avgå i timmen från Göteborg. Dessa beräknas stanna i Mölnlycke, vid Landvetter flygplats och i Borås. Jämfört med i dag det ett rejält lyft för tågtrafiken i stråket.

När vet ni mer bestämt hur tågen ska gå?

– Exakt hur sträckan kommer att trafikeras i framtiden går inte att veta eftersom det är företagen som bedriver tågtrafik som ansöker om tid på järnvägen för att köra sina tåg och det är något som ligger långt fram i tiden.

Det är fortfarande mycket som återstår i planeringen, har du förståelse för att en del tycker att svaren dröjer?

– En ny järnväg påverkar omgivningen och väcker självklart många frågor och ibland oro. Vi har dagligen kontakt med berörda och är glada att många tar chansen att komma på våra möten. Visst är det fortfarande många frågor som vi ännu inte kan svara på, men allt eftersom processen och planeringen rör sig framåt kommer vi kunna ge mer konkreta besked.

Vad händer nästa år?

– Jag är helt säker på temperaturen kommer att höjas ytterligare kring höghastighetsjärnvägen. I projektet jobbar vi vidare med järnvägsplan och miljökonsekvensbeskrivning för Mölnlycke–Bollebygd, där arbetet blir allt mer konkret och detaljerat. Under 2017 ska vi även välja korridor för Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås vilket med stor sannolikhet kommer att påverkas av Sverigeförhandlingens slutarbete under året. Slutligen kommer Trafikverket arbeta med att ta fram en ny nationell transportplan för åren 2018-2029. Där bidrar vi från projektet med underlagsmaterial i form av kalkyler och tidplaner.

Projektchefens önskelista för 2017

  • Att vi tagit beslut i lokaliseringsutredningarna för Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås.
  • Att vi tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning för Mölnlycke–Bollebygd som på ett tydligt sätt ger förslag på försiktighets- och skyddsåtgärder och beskriver områdets miljökvaliteter, boendemiljön och hälsoaspekter för de boende samt natur- och kulturlandskapet.
  • Att vi genomfört fler samråd och informationsmöten.
  • Att vi paketerar våra kommande entreprenader på ett attraktivt sätt så att många svenska och utländska leverantörer vill lämna anbud.
  • Att vi hittat lösningar som innebär minskade kostnader för projektet.