Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Bullervall längs järnväg

När sidorna står i centrum

Hur utformar man bäst sidoområden vid höghastighetsbanor? Ett projekt ska ta reda på det här och komma med förslag på lösningar som är praktiska, snygga och hållbara. Allt hänger ihop och inget ska vara i vägen när vi underhåller.

Vi har fått ett uppdrag från NGJ (Ny generation järnväg) inom Trafikverket att utreda hantering och utformning av sidoområden för höghastighetsbanor. Projektets syfte är att titta på de sektioner som finns utmed järnvägen: vegetationsfri zon, trädsäkringszon, bankslänt, skärningsslänt, bullervallar och fysiska barriärer.

Ny teknik kan vara lösningen

Det har varit svårt att komma fram till något enhetligt vad det gäller sidoområden. Projektets strategi är att hitta färdiga lösningar som går att köpa eller att marknaden kan utveckla den teknik som vi behöver.

– Att sköta en anläggning handlar om miljö, arkitektur och LCC (livskostnadscykel). Vi ska försöka hitta det som är mest lämpligt, säger Roger Lundahl som är projektledare.

Gruppen han leder består av tio personer. Här finns exempelvis stängsel- och bullerexperter, de som kan underhåll samt miljöspecialister.

– Så kallade torrängar kan vara en bra lösning på vissa slänter. Det är en jordfattig miljö med växter som växer långsamt och klarar torka. De här ängarna behöver bara slås en gång per år och kan också locka till sig intressanta insekter, säger Mats Lindqvist som är miljöspecialist på Underhåll Trafikverket Väst.

Robotar kan göra jobbet

Vi kommer att testa olika varianter i slänter. På sträckan Trollhättan–Göteborg, finns det många slänter med bergkross. Där har vi nu några års erfarenhet av hur det fungerar. Där blir det testplatser för torrängar. Ska vi slå med slaghack, eller kan vi använda robotar, både självgående och inte självgående? De som arbetar med vägunderhåll har gjort vissa tester med robotar. Det här är inte så stort ännu men klart intressant för framtiden. Vi vill testa brett för att få ett bra underlag till vår LCC-kalkyl.

– Det är viktigt att vi bygger rätt från början. Det besparar oss såväl tid som pengar när vi underhåller anläggningen. Vi ska också tänka på miljön och vi får inte höja koldioxidfaktorn. Det betyder att vissa utföranden går bort direkt, säger Roger.

Många metoder under lång tid

Projektet startade i april 2018. Första fasen med fälttester ska vara färdigetablerad under 2018, testerna kommer sedan att pågå under 2019, eventuellt längre beroende på vad vi får för erfarenheter. Det handlar om många slags metoder som alla kommer att utvärderas löpande.

Fotnot 1 – NGJ står för Ny generation järnväg som är en satsning på höghastighetsjärnväg som ska ge järnvägen i Sverige en ökad kapacitet. NGJ handlar om sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Arbete pågår på delsträckorna: Projekt Ostlänken mellan Järna och Linköping, projekt Göteborg–Borås, projekt Hässleholm–Lund och de avslutade åtgärdsvalsstudierna för sträckorna Linköping-Borås och Jönköping-Malmö.

Fotnot 2 – LCC står för livscykelkostnadsanalys. Det innebär att en viss åtgärd eller metod ska vara hållbar ur flera perspektiv. Man ser inte bara på den initiala kostnaden, utan också på kostnaderna under investeringens hela livslängd samt vilken miljöpåverkan som finns.