Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Frågor och svar om undersökningar av träd och mark i Haga

Måndag den 26 oktober påbörjar vi tillsammans med Göteborgs Stad arbetet med att provlyfta och undersöka rötterna på några av träden i Haga. Syftet är att samla in kunskap för att kunna flytta träden i samband med bygget av Västlänken.

När Västlänken byggs kommer en del av träden i Haga att påverkas. Vår ambition är att bevara så många träd som möjligt, i första hand på plats och i andra hand genom att flytta dem till andra platser. För att kunna flytta träden behöver vi först ta reda på mer om förhållandena på den här platsen.

Undersökningarna kommer att göras på två sätt. Några träd kommer att lyftas med en maskin som är särskilt utformad för att flytta träd. Jorden och rötterna vid träden undersöks innan de sätts tillbaka på samma plats. På ytterligare några träd ska rotsystemet kartläggas. Det innebär att jorden runt trädets rötter skrapas bort försiktigt. Rötter och mark undersöks och prover tas av jorden innan den läggs tillbaks och området återställs.

Arbetet kommer framför allt att pågå dagtid från och med måndag den 26 oktober. Personal från både Trafikverket och Göteborgs Stad kommer att finnas på plats i området under tiden som arbetet pågår. Vi beräknar vara klara på torsdagen samma vecka.

Även veckan innan själva undersökningarna av träden och marken påbörjas förbereder vi området genom att bland annat identifiera el- och telekablar som finns under marken. För att de inte ska skadas under lyftet binds även träden upp, vattnas och intilliggande träd beskärs.


FRÅGOR OCH SVAR OM UNDERSÖKNINGARNA


1. Varför genomförs de här undersökningarna?

Syftet med både undersökningen av rötter och provlyften är att få ytterligare kunskap om de förutsättningar som råder på den specifika platsen. Vi vill ta reda på hur marken ser ut, hur trädens rotutbredning ser ut och vilka egenskaper jorden har.

För att kunna bygga Västlänken, samt för att minimera påverkan och kunna ta vårt ansvar att återställa parkerna, är vår bedömning att den bästa lösningen är att tillfälligt eller permanent flytta vissa träd som inte går att bevara på plats. För att projektet ska få tillräcklig kunskap om de förhållanden som råder på den här specifika platsen och för att fatta beslut om hur träden ska hanteras inför och under byggnationen behöver vi göra de här undersökningarna i god tid innan byggstart.


2. Varför behöver undersökningarna göras redan nu?

Först när vi har genomfört undersökningarna har vi fått ytterligare kunskap för att kunna fastställa hur träden ska hanteras vidare före, under och efter bygget av Västlänken. Det tar flera år att förbereda vuxna träd för flytt. Därför är det viktigt att vi gör de här undersökningarna redan nu, så att vi kan förbereda träden inför Västlänkens byggstart 2017/2018.


3. Varför inte ta ner träden och ersätta med nya?

Träden som påverkas av Västlänkens bygge har ett ekologiskt, socialt och kulturellt värde, som grupp och/eller på individnivå.

I vissa lägen är det dyrare att ersätta ett träd med ett nytt likvärdigt träd, än att tillfälligt eller permanent flytta det. Förutom kostnaden för trädet så ska även transporten från de plantskolor som kan leverera stora träd räknas in. De flesta av de större träd som idag köps in levereras med bil från Tyskland.

I andra lägen går det inte att plantera så stora träd som idag växer på platsen och det är därför av stor vikt att kunna flytta dem så att de fortfarande kan vara en del av parkmiljön. Att ta ner de påverkade träden och ersätta samtliga med nya mindre träd skulle påverka parkmiljön negativt under en lång period eftersom träden växer långsamt. Trafikverket har ett åtagande mot kommunen och länsstyrelsen att återställa Kungsparken och Haga kyrkoplan efter bygget av Västlänken.

Genom att flytta träd istället för att i ett senare skede plantera nya skapas möjligheten att fortfarande ha kvar en park med en varierad åldersstruktur.


4. Hur kommer det sig att undersökningarna kan genomföras redan nu, trots att varken arbetet med järnvägsplanen eller ansökan om tillstånd till mark- och miljödomstolen är klart?

De förberedelser som vi gör nu bygger helt på överenskommelser med Göteborgs Stad och de fastighetsägare som berörs. Regeringen har gett tillåtlighet till Västlänken. Miljökonsekvensbeskrivningen för järnvägsplanen har godkänts av länsstyrelsen som även har tillstyrkt järnvägsplanen. Göteborgs Stads detaljplan för Västlänkens tunnel är godkänd av byggnadsnämnden och 1866 års stadsplan förhindrar inte en undersökning av träden. Byggstart är planerad till 2017/2018 och innan dess behöver vi ha ytterligare kunskap om eller ha hanterat vissa frågor för att kunna planera och genomföra bygget på ett så bra sätt som möjligt.

För att få genomföra undersökningarna har vi ansökt om erforderliga tillstånd hos länsstyrelsen som har beviljat ansökningarna. Allt arbete i gatu- och spårområde har godkänts av Göteborgs Stad.

Länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsen beslut på vår ansökan om ingrepp i fornlämning, pdf-fil, 5 MB (öppnas i nytt fönster) 

Länsstyrelsens beslut på vår ansökan om dispens från det generella biotopskyddet, pdf-fil,  326 kB (öppnas i nytt fönster)


5. I området finns en känd fornlämning, vad innebär undersökningarna för den?

Träden är etablerade i fornlämningen och de kan redan nu ha påverkat den. Vi kommer att undersöka fornlämningen i samband med provlyften och undersökningen av rötterna. Platserna där vi kommer att genomföra undersökningarna kommer i ett senare skede att påverkas när vi bygger Västlänken. Nya växtplatser för större träd i Kungsparken kommer att förundersökas för att minimera påverkan på fornlämningen. Trafikverket har sökt och fått tillstånd att få gräva i fornlämningen. Arkeologer kommer att finnas på plats i samband med arbetet.


6. Hur går det till när träden lyfts?

I detta fall sker provlyftet med en specialbyggd trädflyttningsmaskin med en stor skopa anpassad till storleken för det aktuella trädet. Skopan förs ner runt om trädet med en diameter av tre meter och till ett maxdjup på 1,5 meter. Trädet lyfts upp ur marken och i gropen som skapats undersöker vi jorden och rötterna från det upplyfta trädet. Sedan luckras botten och sidor upp i de gropar som bildas vid provlyftet, så att jorden inte är för kompakt för att träder ska rota och etablera sig väl. Trädet sätts tillbaka i gropen, vi fyller på med bra jord och vattnar. Träden kommer också att säkras med stag och stabiliseras tills de har rotat sig igen.

Om man vid provlyftet stöter på arkeologiska kvarlämningar i form av murverk kan skopans jorddjup justeras så att murverket inte skadas.


7. Hur länge lyfts trädet upp?

I normala fall tar ett trädlyft som beskrivs i fråga 6 cirka 30 minuter. Om det finns intresse för att undersöka marken av arkeologiska intressen kan trädet hållas kvar längre i skopan. Vid behov av ytterligare arkeologiska utgrävningar placeras trädet på en tillfällig plats i närheten, för att sedan flyttas tillbaka så snart det är möjligt 


8. Hur mycket väger träden som ska lyftas?

Träden väger 10-15 ton styck, inklusive den jord som följer med vid lyftet.


9. Hur påverkas träden när de lyfts upp ur marken?

När ett träd lyfts upp ur marken eller flyttas till en annan växtplats rubbas balansen mellan krona och rötter. Trädet förlorar en hel del rötter utanför rotklumpen, vilket gör att trädet satsar stor energi på att återskapa ett tillfredställande rotsystem på sin nya växtplats. Det är därför vanligt att trädet under ett par års tid efter att det har flyttats har lägre tillväxt av grenar och löv i kronan än vad trädet hade innan det flyttades. Trädet kan därmed upplevas som mindre vitalt under en period. När väl balansen är återställd mellan rot och krona kommer trädet att bilda normalt med grenar och löv igen.


10. Hur går det till när rötterna undersöks på de träd som inte ska provlyftas?

Runt om de utvalda träden kommer vi med en liten grävskopa att försiktigt, lager för lager, gräva oss ner mot rötterna. Hålen blir ungefär 1x1 meter stora. I vissa fall kommer vi att använda oss av ett tryckluftsaggregat för att eventuellt kunna blåsa bort delar av jorden och leran från rötterna. Sedan kan vi se rötternas utbredning, hur tjocka och i vilket skick de är. Vi undersöker även jordens egenskaper och grundvattnets förhållanden. Sedan fyller vi igen groparna med bra jord, vattnar och återställer marken.


11. Hur länge kommer undersökningarna i Haga att pågå?

Provlyften och undersökningen av rötterna beräknas pågå i maximalt en vecka, och arkeologiska utgrävningar av nya växtplatser i Kungsparken beräknas påbörjas senare och pågå i ytterligare cirka en vecka.


12. Vilka tider på dygnet utförs undersökningarna?

Arbetet utförs på dagtid. Dagsljus krävs för att vi tydligt ska kunna se trädens rötter samt eventuella arkeologiska fynd.


13. Påverkas trafiken under undersökningarnas gång?

Vissa cykel- och gångbanor kommer att påverkas under arbetet. Omledningar av cykel- och gångtrafik kommer att skyltas på plats. Körfält i Nya Allén kommer även att påverkas vid olika tidpunkter under arbetet. Eventuellt kan kortare avstängningar förekomma när maskinerna ska köras in och ut ur parken.


14. Kan träden skadas när de lyfts upp eller när rötterna undersöks?

De träd som nu undersöks är träd som vi bedömer kan klarar av provlyft och flytt. Bland annat behöver träden vara i god kondition, ha en stabil trädkrona och ett tillräckligt stort rotsystem för att etablera sig på den nya platsen när vi i ett senare skede ska flytta dem.

Beskärning av träd och rötter görs under kontrollerade former. En rot som klipps av läker och bildar nya rötter under goda förhållanden där vi ger vatten och näring. En rot som slits av skadar däremot trädet.

Om undersökningarna visar att mark och rötter har bra förutsättningar och att träden i sig är livskraftiga blir resultatet vid flytt av träd i princip alltid lyckat. Detta under förutsättning att trädet sköts om med bevattning och beskärning under minst fem år efter flytt.

Om träden har gröna blad då träden lyfts upp vattnar vi dem vid behov ordentligt i god tid så att de har en gedigen vattenreserv. Vi lyfter bara träd som vi bedömer klarar av det. Arbetet då vi gräver för att undersöka trädens rötter genomförs väldigt försiktigt och noggrant. När vi är klara med både lyft och grävningar ger vi träden all hjälp som krävs för att de ska återhämta sig. Vi fyller på med bra jord, vattnar ordentligt och de träd som lyfts kommer att stagas upp tills vi ser att de rotat sig igen.

Risken att träden inte klarar provlyft eller flytt är liten. I samband med provlyften kommer vi att ta jordprover för att ha möjligheten att undersöka jordens sammansättning samt kunna utesluta sabotage om trädet dör. I värsta fall kommer träden att ersättas med likvärdiga träd.


15. Kommer övriga träd eller parken att påverkas när undersökningarna genomförs?

Vi undviker att köra i parken så långt det är möjligt för att istället nå träden via gång- och cykelväg eller andra asfalterade ytor. Vi har delvis valt ut platserna för provlyften med hänsyn till detta.

Vid tillfällen då vi är tvungna att köra över mjuka ytor i parken placerar vi ut skyddsplåt eller skyddsmattor på marken där maskinerna kan köra. Skydden hjälper till att fördela vikten av fordonen. Träd och rötter är känsliga för kompaktering, men med hjälp av skydden undviker vi att göra jorden för kompakt.


16. Hur ser det ut när undersökningarna är klara?

Efter att provlyften är utförda och träden har planterats tillbaka i sina gropar kommer det att synas en cirka halv meter bred cirkel med bar jord kring de lyfta träden. På den ytan har vi förbättrat jorden, för att hjälpa träden att återetablera sig. Träden kommer också att säkras med stag och stabiliseras tills de har rotat sig igen.

I närheten av de träd där vi undersöker rötterna kommer det att finnas bara jordplättar på ca 1x1 meter, där vi har fyllt igen undersökningshålen. Vi kommer sedan att vattna och återställa marken till dess att träden ska flyttas inför byggnationen av Västlänken.


17. Har liknande undersökningar gjorts tidigare?

Trafikverket har tidigare utfört lyft och flytt av träd i andra projekt. Vi arbetar tillsammans med specialister inom området som har arbetat med trädflytt i många år och deltagit vid hundratals flyttar av träd. Specialisterna har stor kunskap när det gäller plantering av träd, hur de på bästa sätt ska tas om hand för att klara sig och vilka träd som är lämpliga att flytta.

Den här typen av undersökning av rötter genomfördes så sent som i år i en annan park i Göteborg, och undersökningarna genomfördes utan svårigheter.

Flytt av träd har tidigare utförts i Göteborg, bland annat i slutet av 1980-talet då oxlar flyttades till Polhemsplatsen från Angered och i början av 1980-talet då lindar flyttades från Västra Frölunda till Skånegatan, utefter Nya Ullevi samt till området kring Gamla Ullevi. För tio år sedan flyttades även ett antal träd inom Nya Allén. Arbetet utfördes av entreprenören VEAB som även är anlitad denna gång.

Tyskland och Nederländerna är de länder där flest träd har flyttats. Firman som upphandlats i projekt Västlänken flyttar 5 000-10 000 träd per år i hela Mellaneuropa, främst i Tyskland. När mark och rötter har rätt förutsättningar och träden är har god livskraft blir resultatet vid flytt av träd i princip alltid lyckat.


18. Varför bygga en station i just Haga?

Västlänkens dragning via Haga-Korsvägen valdes för att det bäst uppfyller de transportpolitiska målen och projektmålen. Det ger störst ökning av antalet tågresenärer, har betydande effekter på regionförstoringen och ger störst överflyttning av resande. Alternativet innebär även nya viktiga målpunkter i staden och goda utvecklingsmöjligheter för staden.

Den aktuella sträckningen vi Haga har även fördelen att den ger en god bergtäckning och att sträckan i jord, som kräver öppna schakt, blir avsevärt mindre än andra dragningar som utretts i järnvägsutredningen.

Västlänkens placering och stationernas utformning har anpassats efter Göteborgs Stads planer för stadsutveckling. Bland annat vill de utveckla Norra Masthugget och Skeppsbron, vilket gör Västlänkens station i Haga till en viktig funktion för västra Göteborg. Redan idag bor drygt 17 000 personer inom cirka tio minuters gångavstånd från den tänkta stationen i Haga, och runt 36 000 studerar och jobbar dessutom i området. Stadsbyggnadsprojekten i ovan nämnda områden innebär fler människor i behov av fungerande kommunikation och goda förbindelser.

Station Haga ger de västra stadsdelarna en snabbare länk till den övriga regionen. I samband med att Västlänken är klar kommer även kollektivtrafiken i området att ha utvecklats, och de västra stadsdelarna får därmed en snabbare länk även till centrala Göteborg. I övrigt bidrar Station Haga med ytterligare en station i Göteborg att fördela resenärerna på för att minska trycket på den överbelastade centralstationen.