Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Hög kännedom om projekt Göteborg–Borås

Trafikverkets attitydundersökning visar att 69 procent av de tillfrågade mellan Göteborg och Borås känner till projektet. En stor del är också neutralt eller positivt inställda.

Under sommaren genomförde Trafikverket 1400 telefonintervjuer med slumpvis utvalda privatpersoner från 16 år och uppåt. De som tillfrågades är bosatta i någon av kommunerna Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd och Borås. Syftet var att undersöka hur väl de boende känner till projektet för höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås. Vi undersökte också vad de uppfattar att projektet innebär för dem, och vilken deras inställning är till projektet. 

– Sju av tio svarande känner till projektet, vilket får sägas vara många för ett projekt som fortfarande befinner sig i planeringsstadiet. Det kan ju ha att göra med att projektet varit på gång och i samband med det varit ute på flera samråd, säger projektets tillförordnade kommunikationsansvarige, Johan Fridh. 

Kan man se några andra mönster hos de tillfrågade? 

– Ja, av naturliga skäl så är det många som tycker att det är lite rörigt att hänga med i projektets planering. Trafikverket gjorde ju ett omtag i och med regeringens beslut att vi ska utreda Göteborg–Borås som en samlad sträcka istället för att utreda deletapper. Då beslutades också att Mölndal, Landvetter flygplats och Borås är de stationsorter med nationellt intresse som planeringen ska utgå från, säger Johan Fridh.

Vad kan Trafikverket göra för att underlätta förståelsen om projektets process? 
– Vi ska fortsätta att kommunicera med närboende, näringsidkare, pendlare och alla andra som berörs. De ska ha lätt att förstå var i planläggningsprocessen vi befinner oss; på vilka sätt de kan höra av sig och lämna synpunkter, och hur vår tidplan ser ut, säger Johan Fridh. 

Hur ser resultatet ut mellan olika åldersgrupper? 

– Ju yngre åldersgrupp desto lägre kännedom, och vice versa, är ett mönster. Den yngsta åldersgruppen, 16-29 år, har en kännedom under 40 procent. Hos den äldsta gruppen, 65-98 år, är kännedomen istället 77 procent, säger Johan Fridh. 

Undersökningen visar att boende i Göteborg är mest positivt inställda till projektet. Minst positiva är boende i Härryda och Bollebygd, men även där är över hälften av de svarande neutralt eller positivt inställda. 

– Totalt är 65 procent av alla svarande antingen ”ganska” eller ”mycket” positivt inställda till att projektet genomförs. Väldigt få är negativt inställda. Det vi kan se är att yngre är mer positivt inställda än äldre och att män är något mer positivt inställda än kvinnor, säger Johan Fridh. 

Vilka orsaker är det som gör dem positivt inställda? 

– Ofta återkommande svar är nyttan för regionen, avsevärt kortare restider, och att en satsning på järnvägen är bra för miljön, säger Johan Fridh. 

 De som är negativa då, vilka skäl anger de? 

– Där kan vi se att de anser att projektet är dyrt, att det innebär ingrepp i naturen och att de tycker det är onödigt att ”jaga minuter” på restiden, säger Johan Fridh.