Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Ekologisk hållbarhet i fokus för höghastighetsjärnvägen

Höghastighetsjärnvägen, som möjliggör snabba och hållbara resor, ska planeras och byggas enligt principerna för ekologisk hållbarhet. Utan biologisk mångfald, ekosystem och ett lämpligt klimat kan inte människor och samhällen existera eller utvecklas.

På vilket sätt blir resandet mer ekologiskt hållbart tack vare en ny höghastighetsjärnväg? Mia Becker, miljöspecialist med fokus på hållbarhet på Trafikverket, säger:

shp_5.jpg

– Luftmiljön och vattnet gynnas när fler väljer tåget framför bilen. Idag pendlar många människor varje år bara mellan Göteborg och Borås. De allra flesta väljer att åka bil eller buss eftersom det inte finns någon bra järnvägsförbindelse mellan städerna. Vägfordon och deras infrastruktur tar mycket plats och gör det trångt, inte minst i städer och tätorter. Bilars avgaser är också dåliga för kvaliteten både i luft och vatten.

Järnvägen ett energieffektivt transportmedel

Att bilar idag släpper ut fossila avgaser är ju sant, men blir inte framtidens bilkörande mer miljövänligt, i takt med att bilar som drivs av elektricitet blir vanligare?

– Jag tror att det är lite av en fälla att tänka så, att miljöpåverkan försvinner så fort vi ersätter med fossilfria bränslen. Elektriciteten för elbilarna måste också komma någonstans ifrån. I bästa fall kommer den från grön el, alltså sådan som inte kommer från kolkraft eller är fossilbaserad, men den gröna elen finns också i begränsade mängder. Den ska räcka till flera saker än transporter. Därför blir det betydligt mer energieffektivt att transportera fler människor i fulla tåg, än färre människor i fler bilar, säger Mia Becker.

Vi behöver kunskap om ekologin i området där vi ska bygga järnvägen. Naturvärden, ekologiska samband, djur- och växtarter, med mera. 

I ambitionen att uppnå ett mer hållbart resande med höghastighetsjärnvägen är det viktigt att också planera, och bygga, grönt och hållbart.

– Vi bygger järnvägen för att förbättra människors möjlighet att utvecklas och att resa mer hållbart, och det är viktigt att vi också bygger på ett ekologiskt hållbart vis. Därför behöver vi kunskaper om ekologin i området - sådant som ekologiska samband, naturvärden, djur- och växtarter och ekosystem. Vi skaffar oss kunskaper om helheten så vi kan förstå vad vi påverkar. Då kan vi bättre se hur vi kan anpassa den nya järnvägen, säger Mia Becker.

Ekosystemen är livsnödvändiga

Ekologisk hållbarhet handlar inte ytterst om att bevara miljön eller planeten. Ekologisk hållbarhet handlar om att bevara människorna.

– Som art är vi beroende av ekosystemen och ett klimat som vi kan leva i. Planeten som sådan kunde såklart fungera med ett annat klimat anpassat för annat liv än människoarten, men det är knappast ett tillstånd vi vill uppnå. Ekosystemen är livsnödvändiga för oss. Allt ifrån fotosyntesen, ren luft och syre, drickbart vatten, maten på bordet, fisken i havet, äpplena på träden och lämpligt klimat på jorden, kommer från så kallade ekosystemtjänster, säger Mia Becker.

Fotosyntesen, ren luft och syre är tjänster som ekosystemen ger oss för vår överlevnad som art. 

Det är viktigt att miljöer hänger ihop för att arterna ska kunna överleva på sikt.

– Vi människor behöver utrymmen med bra livsmiljö där det finns mat, boplats, partners och så vidare. Samma sak gäller för djur och växter. Men olika miljöer får inte bli isolerade öar i landskapet, utan behöver kommunicera. Att arterna har utrymme, livsmiljöer och att det finns biologisk mångfald mellan och inom arterna, behövs för fungerande ekosystem, säger Mia Becker.

Flera faktorer spelar roll

Efter att ha utrett det geografiska området ska Trafikverket utvärdera vilken del av området som vore lämplig för järnvägen, både mellan Göteborg–Borås och Hässleholm–Lund. I beslutet tas stor hänsyn till ekologiska värden, även om det inte är det enda vi har att förhålla oss till.

– Man måste avväga många saker. Ändamålet, att järnvägen ska uppfylla sin funktion med kortare restider och hög tillgänglighet, är primärt. Kostnad för olika alternativ, påverkan på människors boendemiljöer och andra aspekter är också viktiga. Hur vi anpassar järnvägen utifrån den omgivande miljön – både den ekologiska och den sociala miljön – är en stor del i arbetet med den nya järnvägen.

Påverkan på naturen är oundviklig – planeringen av järnvägen handlar därför om att göra medvetna val om hur påverkan ska bli. 

På vilka sätt kan ett bygge som höghastighetsjärnvägen påverka den ekologiska miljön?

– Att bygga ny järnväg innebär såklart att vi måste använda mark för det. Så påverkan på naturen, både den direkta naturen och naturen på andra geografiska platser som vi tar material ifrån, är oundviklig. Vi gör många val längs vägen som alla kommer vara viktiga för miljön. Vi måste exempelvis välja var och hur vi anpassar den stängslade järnvägen så att den inte blir en barriär för djur, växters eller människors rörlighet. Vi kan även hushålla med naturresurserna, som energi och markens material. Dessa material - berg, jord med mera - kan vi försöka använda i vår anläggning eller få in i ett cirkulärt tänk. Vad kan vi ge eller byta med någon annan i närområdet? säger Mia Becker.

Arbetet för en ekologiskt hållbar höghastighetsjärnväg börjar redan i planeringsskedet:

– Att planera så vi minimerar vår klimatpåverkan kommer att vara i fokus från utredningen om lokalisering, det skede vi är i nu, tills vi bygger. Vår största klimatpåverkan är från de material vi bygger anläggningen med, som betong och stål, och från aktiviteterna under byggtiden: transporter, arbetsmaskiner med mera. Vi arbetar aktivt, tillsammans med våra leverantörer i branschen, för att hitta lösningar som minimerar utsläpp av klimatpåverkande gaser som koldioxid, säger Mia Becker.

Utan att äventyra kommande generations möjlighet

Trafikverkets arbete och fokus på ekologisk hållbarhet bygger på det transportpolitiska målet om hållbar transportförsörjning, och Sveriges klimatmål. Förenta nationernas (FN) globala mål för en hållbar utveckling definierades på 1980-talet, i rapporten Vår gemensamma framtid:

”Vi ska tillgodose behoven hos dagens generation, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina”.