Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

"Varför 250 kilometer i timmen?" och andra saker som ni undrar över

Ni ställde många frågor efter det senaste informationsbladet och filmen med projektledarna Janne och Malin. Kul! Här samlar vi svaren på era frågor.

Varför planerar ni för 250 kilometer i timmen och inte 320 kilometer i timmen?

Sträckan mellan Göteborg och Borås planeras för en hastighet på 250 kilometer i timmen. Likaså Ostlänken, mellan Linköping och Järna. En hastighet på 250 kilometer i timmen tillåter snävare kurvor, med mindre radier. Detta kan hålla nere kostnaderna, eftersom det blir lättare att anpassa järnvägen efter landskapet. Det skulle inte heller innebära så stora tidsbesparingar om vi dimensionerade för 320 kilometer i timmen mellan Göteborg och Borås. Den nya järnvägen mellan Lund och Hässleholm dimensioneras för 320 kilometer i timmen. Det beror på att sträckan har bättre förutsättningar för högre hastigheter.

Kommer man kunna öka hastigheten på den nya järnvägen från 250 kilometer i timmen till 320 kilometer i timmen vid ett senare tillfälle?

En högre hastighet påverkar, och påverkas av, tekniska parametrar: spårets geometri, behovet att förstärka jord och berg längs spåret, storlek på tunnlar med mera. Hur järnvägen påverkar sin omvärld, bland annat vad gäller buller och vibrationer, påverkas också av en högre hastighet.

Om man i framtiden skulle vilja höja hastigheten till 320 kilometer i timmen så skulle man få undersöka möjligheten utifrån dessa faktorer.

I nuläget finns inga planer på att tåg längs den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås skulle gå i snabbare hastigheter än 250 kilometer i timmen.

Är de tidigare bestämda korridorerna inte längre bestämda?

De korridorer som var aktuella innan vi fick nya förutsättningar för projektet 2018, är inte aktuella längre. Den främsta anledningen är att vi nu ska utgå från stationer i Mölndal, Landvetter flygplats och Borås. I det tidigare arbetet var sträckan uppdelad i tre deletapper och vi behövde ansluta till befintlig järnväg i Mölnlycke och Bollebygd.

Det gör att vi behöver utreda om det finns en bättre dragning av den nya järnvägen än de korridorer som tidigare tagits fram. Vi ska även undersöka om den förändrade hastigheten från 320 kilometer i timmen till 250 kilometer i timmen påverkar lokaliseringen. Detta innebär att vi nu gör en ny sammanhållen lokaliseringsutredning för hela sträckan Göteborg–Borås. Det material vi hittills tagit fram blir ett viktigt kunskapsunderlag.

Kan den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås byggas bredvid den existerande banan?

Den nya banan kommer att ha större kurvor än den befintliga banan, och en rakare sträckning, för att tågen ska gå fortare än idag, så banorna kommer inte att kunna gå i samma sträckning.

När ska ni ha samråd om den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås?

De första samråden kommer att äga rum till våren nästa år, 2020.  Då redovisar vi ett samrådsunderlag med ändamål, projektmål, utredningsområde och övergripande förutsättningar och bedömning av miljöeffekter av den nya järnvägen. I detta tidiga skede är syftet med samrådet ett utbyte av information och att fånga in synpunkter innan det finns alternativ på korridorer.

Du kan läsa mer om samråden och vår planläggningsprocess här:

Länk till .pdf om vår planläggningsprocess

Ni har ju sagt att Mölndal, Landvetter flygplats och Borås blir stationsorter. Varför får inte fler kommuner också stationsorter? 

Stationer planeras i Mölndal, vid Landvetter flygplats och i Borås eftersom de är tre stationsorter som är större orter i det nationella systemet med nya stambanor mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö.

Vi kommer även att studera hur ytterligare stationer av regionalt intresse skulle påverka restider och kapacitet på den nya banan. I nuläget vet vi inte om några sådana regionala stationer kommer att tillkomma. Det beror på den dialog vi på Trafikverket för med Västra Götalandsregionen.

Varför säger ni att det är bra med större tillgänglighet till Landvetter flygplats när de svenska klimatmålen säger att vi måste minska flygandet?

Den nya järnvägen ska vara ett bra alternativ och komplement till inrikesflyget. Samtidigt behöver människor kunna resa utomlands, och då är flyget fortfarande ofta det bästa sättet att ta sig ut i världen. Då är det bra med ett hållbart sätt att ta sig till flygplatsen, det vill säga en tågförbindelse.

Ska godstrafik gå på den nya järnvägen? 

Nej, vi kommer inte att släppa på godstrafik på de nya stambanorna. Däremot kommer mer gods att kunna fraktas på järnväg i Sverige när pålitligheten och robustheten på de nuvarande stambanorna ökar tack vare de nya stambananorna, som kommer att avlasta de nuvarande.

Finns det resurser avsatta för den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås?

Vi arbetar efter en nationell plan som beslutas och revideras av regeringen vart fjärde år. Den nationella plan som gäller nu beslutades i maj 2018 och sträcker sig mellan 2018 och 2029. I den planen finns resurser avsatta för tre projekt för nya stambanor: Ostlänken mellan Linköping och Järna, järnvägen mellan Göteborg och Borås och järnvägen mellan Hässleholm och Lund.

Varför planerar ni inte för magnettåg? 

Vi följer europeisk standard när det gäller de nya stambanorna. Genom det säkerställer vi att tågen kan trafikera hela Europa.

Var är utredningsområdet? Var är de nya korridorerna?

Utredningsområdet kommer vi att publicera på webben inom kort. Inom utredningsområdet ska vi nu ta fram möjliga korridorer där den nya järnvägen kan dras och utreda vilken nytta de kan ge och vilken påverkan de skulle ha på omgivningen. Därefter beslutas vilken korridor vi ska arbeta vidare med. Sedan kommer vi att fortsätta arbetet med att utreda exakt var järnvägen ska gå inom den beslutade korridoren och hur den ska utformas mer i detalj.