Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Kulturmiljöspecialisten: ”Den nya järnvägen kan ge många arkeologiska fynd”

Det finns goda chanser att den nya järnvägen kan ge arkeologiska fynd. Området som utreds, med samhällen i dalgångar mellan kuperade skogar och höglänta mosaiklandskap, är inte så undersökt, och det finns historiska spår att hitta i jorden.

Nu undersöker Trafikverket trakten mellan Göteborg och Borås för att hitta korridorer som en ny järnväg ska kunna gå inom. En detaljerad järnvägsplan är långt ifrån framtagen, men vissa saker kan man konstatera redan i detta tidiga skede. Till exempel att järnvägen måste passera Nolåns och Storåns dalgångar, som skär tvärs från norr till söder genom utredningsområdet.

Eva-Lisa Andersson och Mikael Hammerman. 

– Dalgången är typisk för landskapet i området. En stor spricka i det massiva urberget har öppnat en dal där människor kunde bosätta sig för tusentals år sedan, och dalgångarna samlar fortfarande många av traktens samhällen, säger Eva-Lisa Andersson, landskapsarkitekt på Trafikverket.

Mikael Hammerman, kulturmiljöspecialist som också arbetar med den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås, fyller i:

– För flera tusen år sedan utgjorde dalgångarna havsvikar där människorna bostatte sig. När havsnivåerna sjunkit och jordbruket utvecklats togs den bördiga marken i anspråk för odling.

Under medeltiden, långt före det att både Göteborg och Borås grundades 1621 och blev centralorter, var mittpunkterna istället platser som Bollebygd och Björketorp (nu känt som Rävlanda). Bygden levde av skogen och jorden, och det var självägande bönder som på 1800-talet byggde de stora gårdarna där landskapet öppnar sig söder om Bollebygd.

Sin rika historia till trots är det relativt lite som faktiskt är arkeologiskt undersökt.

– På 1970- och 80-talet gjordes en del utgrävningar i området, men annars är det här ett landskap som generellt inte grundligt undersökts av arkeologer. Jag tror att vi kommer att göra många fynd när vi valt en sträckning för järnvägen och börjar gräva i marken, säger Mikael Hammerman.

bild2_artikel.jpg

Fältbesök i coronatider

Både Mikael Hammerman och landskapsarkitekten Eva-Lisa Andersson är med i de expeditioner som Trafikverket skickar ut med hög frekvens under våren. Fältbesöken brukar göras i en liten buss med alla specialister samlade så att de kan diskutera längs vägen. Coronavåren 2020 låter sig sådant inte göras, så precis som i andra delar av Trafikverkets verksamhet har särskilda, projektspecifika rutiner tagits fram för att Trafikverket ska kunna fortsätta göra sitt arbete, utan att riskera att äventyra folkhälsan. Fältbesöken för den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås görs i separata bilar utan samåkning längs riksväg 40 och in på de dammande landsvägarna och slingorna mellan höglänta skogar. Med jämna mellanrum parkerar gruppen och ställer sig i stora cirklar för att samla sina intryck.

Eva-Lisa Andersson, till vänster i bild, samtalar med specialistgruppen på ett av vårens fältbesök. 

– Det är viktigt att vi som arbetar med landskapet har en djup förståelse för det. Att sitta på kontoret med kartor räcker inte, vi måste ta oss ut och fånga upplevelsen av landskapet också. Framförallt är det den gemensamma upplevelsen och diskussionen på plats som är väldigt givande, säger Eva-Lisa Andersson.

Upplevelsen är en av flera parametrar i analysen av ett landskap, jämte sådant som naturmiljöer, ekologiska samband och kulturhistoria. Landskapets funktion är en annan viktig del, för ett landskap är något levande. Det huserar en rik historia men utgör också vardagsmiljö för de tusentals människor som bor och rör sig där i detta nu.

– Människor lever i och av det här landskapet och använder det för skogspromenader, sjöturer och andra former av både avkoppling, jord- och skogsbruk och transport. Vi måste planera och bygga en järnväg som inte gör onödiga intrång i människors vardag, samtidigt som järnvägen också har potential att utveckla samhället och förbättra vardagen genom snabba och hållbara resor, säger Eva-Lisa Andersson.

bild4_artikel.jpg

Allmänheten bjöds in att delta digitalt

Under våren har Trafikverket arrangerat samråd med allmänheten om den nya järnvägen. Typiska samrådsmöten sker på allmänna platser med presentationer från en scen och möjlighet för publiken att ställa frågor. Som ett led i arbetet för att minska smittspridningen av covid-19 i samhället ställde Trafikverket in dessa fysiska möten den här gången. Samrådet om den nya järnvägen hölls istället digitalt, med ett interaktivt kartverktyg där boende i området kunde ge synpunkter och dela med sig av sin kunskap om sitt närområde.

– Nästa steg i processen, till hösten, blir att visa förslag på korridorer i vårt utredningsområde, och vilka alternativ på korridorer som vi redan valt bort. Våra fältbesök, tillsammans med synpunkter från människorna som bor i vårt område, deras förtroendevalda och tjänstemännen, ger oss underlag för att kunna ta fram olika korridorer. Vid samrådet i höst kommer allmänheten att få ge sina synpunkter på det som vårt arbete på kontoret och i fältet har lett fram till, säger Eva-Lisa Andersson.