Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

På bilden syns betong som rörs om. Bild: Mikael Ullén

En klimatsmartare betong används i Olskroken. Bild: Mikael Ullén

Klimatsmartare betong i broarna

Betong har mycket lång livslängd och användes redan på romarnas tid. Att ersätta delar av bindemedlet cement – som är mycket klimatbelastande – med alternativa bindemedel ger ECO-betong. Det har vi i Olskroken.

Projektet Olskroken planskildhet strävar efter att vara ett klimatsmart projekt. Vi bygger sex järnvägsbroar och en gångbro. Det är stora mängder betong som behövs för broar och brostöd i projektet.

Vår entreprenör Peab använder nu ett förfinat recept, framtaget av underleverantören Swerock, för  betongen i broarna. All betong som gjuts på plats i Olskroken är så kallad miljöbetong. Det rör sig om mer än 40 000 kubikmeter totalt sett.

Genom att använda klimatsmart betong räknar entreprenören med att utsläppen minskas med cirka 55 kg koldioxid/kubikmeter betong. Energiförbrukningen i tillverkningsprocessen står för cirka 50 procent av cementens klimatbelastning, den andra hälften av CO2 utsläppen kommer ifrån råvarorna som används (främst kalksten).

En del av cementen byts ut mot exempelvis slagg,  vilket gör den mer miljövänlig, eftersom slagg inte har lika negativ klimatpåverkan som cement. Beteckningen är då ECO-betong.

– Vi gör det av fler anledningar, förutom miljövinsten blir det en bättre kvalitet på produkten, säger utvecklingschef Martin Laninge på Peab och tillägger att man i kronor och ören kanske inte sparar så mycket, man men med tanke på att produkten blir bättre är det ändå en vinst.

Och den klimatsmarta betongen har en utvecklingspotential, eftersom man kan skapa efterfrågan och inte minst att detta utgör ett gott exempel för branschen; att visa att det går att göra betong med lägre klimatpåverkan som ger samma eller bättre kvalitet.

Nöjda med att få använda ECO-betong

– Det är en stor fördel att vi fick vara bland de första med att visa att detta fungerar, fortsätter han. 

Förutsättningarna var sådana i projektet att det var möjligt, i kontraktsformerna fanns öppningar för att ta de första stegen. Nu funderar Laninge på hur nästa steg kan tas, det handlar om att blanda in ännu mer miljöbetong i den smeten.

Bro med förbättrad betong.
Brostöd byggs med ECO-betong. Bild: Peab 

Slagg är klimatsmart eftersom det är en restprodukt från annan tillverkning. Även exempelvis aska kan användas, och på sikt räknar man med att kunna framställa helt utsläppsfri cement.

– Slagg är en restprodukt från järnframställning, då blir den koldioxidneutral eftersom den hade kasserats annars.

De slagghögar som finns vid järnverken kan på så sätt minskas. Man kan tycka att slagg låter smutsigt och det finns många sorters slagg men det är endast den från järnframställningen som passar för klimatsmart betong.

– Det som kallas aska kommer från kolkraftverk och eftersom vi på sikt slutar elda kol kommer den att försvinna så det är under ett kortare tidsperspektiv som den kommer att kunna användas i betongen.

– Det är en välkontrollerad produkt med beståndsdelar som har lägre halt av kritiska spårämnen än vad ursprungscementen i sig har, fortsätter Laninge.  

En arbetsmiljömässig fördel med att få bort farliga ämnen ur cementen är att de som hanterar den får mindre besvär, som exempel exem, vilket kunde vara fallet tidigare.

Läs gärna Tidskriften Betongs (2019-11-01) djupdykning i fakta om Olskroken planskildhet via denna länk.