Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Många långa pålar blir det i Olskroken

När vi byggt klart sju broar i Olskroken har en stor mängd pålar drivits ned för att stabilisera marken. Det handlar om 400–500 kilometer påle. Det är inte vilka pålar som helst. Med förfinad teknik har vi utvecklat en helt ny typ.

Marken i området består av djupa lerlager, och på vissa platser även rester av tidigare byggnadsverk. När pålar installeras måste man bland annat räkna effekter av långtidssättningar, knäckning på grund av påhängslaster på pålarna, horisontallaster från tågtrafiken och undanträngning av massor.

Syftet med att slå eller borra ned pålar är delvis att fördela lasten på leran, vilket bland annat reducerar sättningar i marknivå. Pålarna är av antingen betong eller stål och vissa slås ned till det tar stopp, andra kan sägas ”hänga” i jord/lerlagren. 

En stor utmaning när anläggningens grundläggning dimensioneras är att de pågående sättningarna här uppgår till 5-20 mm/år, vilket är relativt högt.

Ovan en pålkran som används för att påla i Olskroken.

Tidigare har man beräknat hur leran ska bete sig med ett endimensionellt digitalt sättningsprogram. Det fungerar bra ned till 30 meters djup, men har begränsningar när man kommer djupare, då risken för att överskatta sättningarna ökar.

För att hantera utmaningarna har en avancerad dimensioneringsprocess nu utvecklats. Det är en ny modell som bland annat beräknar sättningar. Den baseras bland annat på omfattande laboratorieanalyser av leran.

En smartare påle

Programmet för hur påle och lera beräknas bete sig i området ger oss exempelvis ett nytt sätt att arbeta med långtidssättningar och risken för knäckning. Förståelsen för hur marken sätter sig i området har också förbättrats. 

Modellen ovan ger en uppfattning om hur pålarna körs ned i marken.

Vi har uppnått ökad förståelse för hur designen optimeras och kan göra mer realistiska förutsägelser av pålarnas bärförmåga. Och allra viktigast, totalt sett, kan vi bygga ännu bättre grundläggningskonstruktioner.

Ytterligare mätningar förfinade resultatet och automatisering av processen gav konstruktören ett bättre underlag för att utveckla pålarna.  Resultatet är en ny, smart, typ av påle.

Pålarna har designats av entreprenören Peab, särskilt för detta projekt.

Det går fortare nu

Pålarna lutas sen så mycket som möjligt och har en flexibel infästning till pålplattan. För att ta upp horisontella krafter används plattans sidmotstånd. En grov topp på pålen bidrar också till detta.

De nya broarna i Olskroken har hela 67 stöd och en automatiserad process har varit nödvändig. För att uppnå maximal lastupptagning och minimal sättningspåverkan används nu längre pålar, upp till  70 m, men färre.

Tiden hade inte räckt till att använda enbart traditionella analysmetoder. Automatiseringen möjliggör nu kontroll av oplanerade avvikelser i byggskedet vilket minskar risken för kostsamma förseningar.