Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Denna nyhet är äldre än 6 månader

Riskhantering inom Västlänken

Den 12 februari fick Torsten Olsson slutreplik i en insändarfråga som rörde Västlänkens riskhantering. Här vill vi förklara hur Västlänken och Trafikverket arbetar med riskhantering. Tidigare inlägg som publicerats i GP finns att läsa via länken nedan.

Inledningsvis vill jag förtydliga att Trafikverket lyder direkt under regeringen och inte Göteborgs stad vad gäller krav på riskhantering. Projekt Västlänkens hantering av risker utgår från Trafikverkets föreskrift om riskhantering (se TDOK 2010:18) vilken är generaldirektörens övergripande styrning för att riskhanteringen i verksamheten ska uppfylla de direktiv som ställs av Trafikverkets styrelse. Det huvudsakliga syftet med riskhanteringen är att skapa förutsättningar för en god intern styrning och kontroll.

Den integrerade riskhanteringen inom projekt Västlänken bygger på ett systematiskt och strukturerat arbetssätt för att hantera hot och möjligheter samt att säkerställa relevant förmåga att hantera risker och inträffade händelser. Riskhanteringen baseras på ISO 31000 samt CSM RA (Common Safety Methods on Risk evaluation and Assessment) som är en EU-förordning 352/2009 för riskvärdering och riskbedömning av trafik- och personsäkerhet i driftskedet.

Projekt Västlänken följer Trafikverkets gemensamma arbetssätt för riskhantering vilken utgår från att vi ska:

  • säkerställa att det finns relevant förmåga för att uppfylla verksamhetens mål samt interna och externa krav;
  • hantera de hot och möjligheter som finns i verksamheten;
  • säkerställa kontinuiteten i (och skyddet av) kritisk verksamhet samt
  • hantera inträffade händelser.

Projekt Västlänken ställer även samma krav som ovan på leverantörernas riskhantering inklusive deras underleverantörer vilket innebär att samtliga uppdrag ska följa arbetssättet för riskhantering enligt ISO 31000 och CSM RA. Det åligger därmed leverantören att fortlöpande och systematiskt hantera riskerna och vid behov samråda med beställaren samt vidta lämpliga åtgärder. Krav avseende den systematiska riskhanteringen ska föras vidare till underleverantörer i alla led.

Avslutningsvis kan också tilläggas att Trafikverkets internrevision vid granskning i augusti 2015 kunde konstatera att projekt Västlänken har god intern styrning och kontroll vilket gör att vi välkomnar ett besök från Riksrevisionen.       

Bo Näverbrant, tf. chef teknik och miljö Västlänken Trafikverket

 

Tidigare inlägg

Lär av Bostons tunnelprojekt, insändare i GP 27/1 2016

På många sätt är Göteborg och Boston jämförbara. Båda är stora hamnstäder och cirka 400 år gamla. Boston har en framträdande roll i USA:s historia precis som Göteborg har i Sveriges. Till stora delar är citykärnan byggd på lera och städerna har ungefär samma

folkmängd. Stora universitet finns i båda städerna. Dessutom planerar Göte-borg nu ett tunnelprojekt, Västlänken, som i mångt och mycket liknar det som Boston har bakom sig. Båda tunnlarna är cirka sex kilometer långa och beräknades kosta motsvarande 20 miljarder kronor. Tunneln i Boston är en biltunnel medan Västlänken är tänkt för tåg. Finns det något att lära av de amerikanska erfarenheterna? Jo, en hel del förstås. Men inget är nämnt i Trafikverkets alla underlag vilka tyvärr saknar relevanta risk- och konsekvensanalyser. Tunneln i Boston bör-jade byggas 1991 och blev klar först 2007 eller nio år försenad. Slutnotan blev hisnande 20 miljarder dollar eller nästan tio gånger dyrare än vad politikerna utlovat! Listan över kvalitetsbrister i projektet är mycket lång och borde vara obligatorisk läsning för alla med ansvar för Västlänken i Göteborg. Dessutom rullar ett antal rättsliga processer på och slutnotan för tunneln i Boston riskerar att bli än värre.  Låt oss hoppas att Trafikverket och Göteborgs stad tar lärdom av alla misstag och inte upprepar tragedin i Boston. Skulle det ske finns inget framtidshopp för Göteborg en generation framåt.

Torsten Olsson, Göteborg

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Viktigt lära av andra, REPLIK till Torsten Olsson, publicerad i GP 1/2 2016

Som Torsten Olsson lyfter fram i sin insändare är det inte unikt för Göteborg att bygga tunnel i storstadsmiljö. Motsvarigheter till Västlänken finns på flera platser i Sverige och övriga världen. Att ta del av andras erfarenheter är naturligtvis viktigt för att genomföra ett projekt på ett så effektivt sätt som möjligt. I arbetet med Västlänken gör vi detta till exempel genom studiebesök och genom relevanta tekniska branschorganisationer. Vi kräver även att våra leverantörer har erfarenhet från internationella projekt och byggen med liknande geotekniska förhållande som i Göteborg. Insändarskribenten vill att vi tar särskild lärdom av tunneln i Boston. Tunneln är mycket riktigt ett exempel på ett välkänt storstadsprojekt i närtid och erfarenheter från detta projekt är naturligtvis intressanta. Alla platser präglas dock av unika förhållanden och en av de mest värdefulla erfarenheterna inför bygget av Västlänken finns därför här på hemmaplan. Genom bygget av Götatunneln har vi fått den lokala erfarenhet som annars kan vara svår att få vad gäller stora byggprojekt. Påståendet att underlagen för Västlänken ”saknar relevanta risk- och konsekvensanalyser” är taget ur luften. Vi arbetar systematiskt med att hantera risker för planerings-, bygg- och driftskede. När det gäller konsekvensanalyser är miljökonsekvensbeskrivningen till järnvägsplanen ett exempel på detta.

Bo Näverbrant, tf. chef teknik och miljö, Västlänken Trafikverket

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Inte ”taget ur luften”, SLUTREPLIK till Bo Näverbrant, publicerad i GP 12/2 2016

Trafikverkets tf. teknikchef, Bo Näverbrant, skriver att mitt påstående om att underlagen om Västlänken saknar relevanta riskbedömningar “är taget ur luften”. Men så är det inte. Hur riskhantering ska genomföras är väl beskrivet i den internationella standarden ISO 31000:2009 (Risk management). Denna standard följs inte i Västlänkens järnvägsplan. Vad kan denna försummelse bero på? Troligen för att myndigheten själv inte har certifierat sin egen organisation mot kraven i kvalitetsstandarden ISO 9000. Göteborgs stad begär av sina leverantörer att de måste klara kraven i ISO 9000 för att få något uppdrag. Men, märkligt nog, ställer inte stadens politiker samma krav på Trafikverket som ju är tänkt att leverera Västlänken för mångmiljardbelopp. Kanske ett ärende för Stadsrevisionen att titta lite närmare på?

Torsten Olsson, Göteborg