Kanalen, som man ser den i dag, är renoverad och återuppbyggd flera gånger och det som nu kommit fram är den så kallade rustbädden som utgjorde grunden till den äldre kanalmuren.

- Vi var förberedda på att rester av den gamla kanalkanten skulle kunna finnas kvar bakom den nya, och det visade sig att rustbädden var mycket välbevarad just här, säger Carina Bramstång Plura på Arkeologerna vid Statens Historiska Museer som leder utgrävningarna. Särskilt spännande är en metalldel som vi har hittat nederst på pålarna, vars ålder och funktion vi nu får möjlighet att undersöka närmare.

Denna typ av utgrävningar genomförs alltid i byggprojekt i områden där fornlämningar finns. Längs med Västlänkens sträckning finns byggnader av högt kulturhistoriskt värde, i stort sett hela Göteborgs stadskärna är av riksintresse för kulturmiljövården och stadskärnan är även skyddad som fornlämning.

- Att skydda fornlämningar från skadlig påverkan har hög prioritet när vi bygger Västlänken, säger Mira Andersson Ovuka som är miljöansvarig för Västlänken. Experter inom både vibrationer, geoteknik, riskanalyser och arkeologi är delaktiga, och vi samarbetar även med Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Göteborgs stad.

Läs mer om vårt arbete med kulturmiljö här

På en uppdragen påle syns järn fäst på spetsen. Detta har arkeologerna inte stött på vid tidigare undersökningar av Göteborgs befästning. Foto: Carina Bramstång Plura

Stora Bommens kanalmurar är en del av Göteborgs befästning. Nu tas lämningar efter den gamla kanalkanten fram. Murstenen är sedan tidigare borttagen och vad som återstår är rustbäddar och pålrader. Foto: Carina Bramstång Plura