Bakgrund och milstolpar Västlänken

Projektchef Bo Larsson 010-124 15 01

Om skada uppstår till följd av byggnationen av Västlänken
Skador kan uppstå på fast egendom (byggnader) eller lös egendom. Alla skador ska anmälas skriftligen och för att förenkla handläggningen fyller du i vårt anmälningsformulär som du hittar här.

Trafikverkets kontaktcenter Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Tel: 0771-921 921

Ulf Angberg Kommunikationsansvarig

Tel: 070-2242192

Tel: 010-1238568

Meddelande: *

Din e-postadress:

Ange din e-postadress om du vill att vi ska skicka svar till dig.

Vi samlar in personuppgifter för att kunna hantera ditt ärende. Läs mer om hur Trafikverket hanterar dataskyddsförordningen, GDPR.
GDPR

Vi behöver bygga ut järnvägsnätet i Västsverige eftersom kapaciteten där och på Göteborgs central i dag är maximalt utnyttjad.

Befolkningen och den ekonomiska tillväxten i Västsverige ökar stadigt. Järnvägssatsningar är en viktig förutsättning för fortsatt regional tillväxt eftersom fler människor då kan nå fler arbetsplatser inom rimlig pendlingstid. Det har sedan länge funnits stora förväntningar på järnvägen i Västsverige eftersom kapaciteten är maximalt utnyttjad. Järnvägen ses som det trafikslag som kan bidra till tillväxten i Västsverige och dessutom göra det på ett långsiktigt hållbart sätt.

En lösning måste till för att järnvägstrafiken i Göteborg och Västsverige ska bli säker, flexibel och pålitlig. Detta är nödvändigt för att avlasta Göteborgs lokaltrafik i centrum och för att staden ska kunna utvecklas. Trafikverket har börjat förstärka järnvägsnätet, där Göteborgs central är navet i spårsystemet.

När vi ska bygga väg och järnväg går vi igenom en omfattande planeringsprocess där planeringen successivt blir allt mer detaljerad.

Västlänken med dess nuvarande sträckning har alltså utretts i en lång kedja av planeringssteg. Vi har gått från att välja bort de alternativ på anläggningar eller utbyggnader som inte är genomförbara, till att välja det alternativ som bäst uppfyller målen med anläggningen ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv.

Nedan kan du läsa om milstolparna i planeringen för Västlänken

2001. Idéstudie

År 2001 diskuterade Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) hur man kan öka kapaciteten på Göteborgs central för att öka tågtrafiken i regionen. Resultatet blev en idéstudie med åtgärder på kort, medellång och lång sikt.

På kort sikt tittade man på åtgärder i signaler och växlar för att öka hastigheten och flexibiliteten på Göteborgs bangård. På medellång sikt tittade man på hur bangården skulle kunna byggas om för att ge fler möjliga tågvägar in mot Göteborgs central. År 2010 hade vi genomfört många av dessa åtgärder. På lång sikt tittade man på möjligheten att bygga en tågtunnel under Göteborg. Idéstudien blev ett underlag för en förstudie om en sådan tunnel.

2001-2002. Förstudie

Göteborgs Stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Trafikverket (då Banverket) presenterade en förstudie om en tågtunnel under Göteborg i december 2002 – Västlänken.

I förstudiens tidiga samråd prövades olika idéer, bland annat att flytta ut hela eller delar av Göteborgs central till Olskroken eller Gårda, och att bygga en genomgångsslinga vid Göteborgs central. Liknande idéer kom in från allmänheten under remissen. Dessa förslag utreddes inte vidare eftersom vi konstaterade att de inte skulle nå målen med järnvägsanläggningen. Att genomföra dessa förslag hade inneburit negativa effekter för resenärerna och hade skapat hinder för stadsutveckling i centrala Göteborg.

Förstudien behandlade ett förstärkningsalternativ och fem utbyggnadsalternativ: Förstärkningsalternativet (0), Korsvägen (1), Haga–Korsvägen (2), Haga–Chalmers (3), Järntorget–Sahlgrenska–Chalmers (4) och Hjalmar Brantingsplatsen–Lindholmen–Järntorget–Sahlgrenska–Chalmers (5).

Förstudien visade att alternativ 4 och 5 inte skulle leda till målen i tillräckligt hög grad, framför allt inte i förhållande till deras konsekvenser på bland annat kulturmiljön och kostnaderna. Därför valdes de alternativen bort.

2004-2007. Järnvägsutredning

Järnvägsutredningen för Västlänken byggde på 19 underlagsrapporter och var i sig underlaget för att bestämma sträckningen för den nya järnvägsanläggningen. Järnvägsutredningens utgångspunkt var underlaget från förstudien med de tre föreslagna sträckningarna för Västlänken med nya stationer. Dessutom utreddes förstärkningsalternativet – att bygga ut Göteborgs bangård med nya spår längs järnvägen mellan Olskroken och Almedal.

Alternativen nedan, benämnda efter läget på de nya stationerna, utreddes i järnvägsutredningen.

Haga–KorsvägenHaga–ChalmersKorsvägenFörstärkningsalternativet

Järnvägsutredningen visade att en sträckning via Haga–Korsvägen är det förslag som sammantaget bäst uppfyller målen för Västlänken. I december 2007 beslutade Trafikverket därför att fortsätta planeringen av Västlänken med alternativet Haga–Korsvägen via Älvstranden.

Vi valde alternativet Haga–Korsvägen eftersom vi bedömde att det

bäst uppfyller projektmålenger störst ökning av antalet tågresenärerger betydande effekter på regionförstoringenger störst överflyttning av resande, kortast restid, når nya viktiga målpunkter i staden och ger goda utvecklingsmöjligheter för staden.

2004. Med i regeringens framtidspolan men inte finansierad

Västlänken fanns med i regeringens framtidsplan för järnvägsprojekt 2004–2015. Det saknades dock pengar för genomförandet, men det stod även att man skulle kunna börja bygga i slutet av planperioden med hjälp av extern finansiering.

2004. Finansiering klar

Västlänken fanns med i den nationella planen för transportsystemet 2010–2021 som regeringen fattade beslut om våren 2010. Västlänken stod också med i planen för Västsvenska paketet, som rör satsningar på kollektivtrafik, tåg och väg.

2011. Projektering inleds

Under 2011 började vi projektera Västlänken. Detta arbete innebär bland annat att ta fram en järnvägsplan. Efter att vi tagit fram järnvägsplanen och den stått utställd för granskning har den formella processen löpt vidare. Förberedelser och planering inför byggstarten 2018 tar nu allt större plats. I denna fas i arbetet upphandlar vi entreprenörer och förbereder staden inför byggstart.

2014. Finns med i nationell plan för 2014-2025

Västlänken fanns med i regringens nationella planen för transportsystemet för åren 2014-2025.

2014. Beslut om tillåtlighet

Den 26 juni 2014 beslutade regeringen om tillåtlighet för Västlänken efter att ha prövat ärendet enligt miljöbalken.

2014. Miljökonsekvensbeskrivningen godkänns

Den 20 november 2014 godkände länsstyrelsen Västlänkens miljökonsekvensbeskrivning.

2014.Järnvägsplanen ställs ut förn granskning

Den 10 december 2014 ställdes Västlänkens järnvägsplan ut för granskning. Granskningen pågick fram till och med den 30 januari 2015.

2015. Länsstyrelsen tillstyrker järnvägsplanen

I början av juni 2015 skickade vi in Västlänkens järnvägsplan till länsstyrelsen för tillstyrkan. Länsstyrelsen tillstyrkte planen i slutet av augusti 2015.

2015. Järnvägsplanen skickas in för fastställelse

Länsstyrelsens tillstryrkan av järnvägsplanen innebar att vi i september 2015 kunde gå vidare till nästa steg i planeringsprocessen, att skicka in planen för fastställelse till Trafikverkets planprövning i Borlänge.

2015.Tilldelning av kontraktet Olskroken planskildhet

I december 2015 skrevs kontrakt för den första av de stora huvudentreprenaderna inom projekten Västlänken och Olskroken planskildhet. Det gällde entreprenad Olskroken som tilldelades Peab med underleverantörerna WSP och Infranord.

2016.Ansökan inskickad till mark- och miljödomstolen

I mitten av februari 2016 skickade vi in ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för vattenverksamhet och för påverkan från bygget av Västlänken till mark- och miljödomstolen.

2016.Västlänkens järnvägsplan fastställd

Torsdagen den 28 april 2016 fastställdes järnvägsplanen för Västlänken. Järnvägsplanen är en lagstadgad del i processen att bygga järnväg och ger en detaljerad beskrivning av objektet som ska byggas och vilka effekter det får på omgivningen.

2016. Kontrakt tecknas för entreprenad Centralen

I maj 2016 skrevs kontrakt för den andra av de stora huvudentreprenaderna inom projekten Västlänken och Olskroken planskildhet. Tilldelningen av entreprenaden var överprövad, men vann laga kraft i maj. Det gällde entreprenad Centralen som tilldelades NCC.

2017.Järnvägsplanen för Västlänken vinner laga kraft

I juni vann järnvägsplanen för Västlänken och Olskroken planskildhet laga kraft, då regeringen beslutade att avslå de överklaganden som kommit in. Trafikverket fastställde järnvägsplanen för mer än ett år sedan och har arbetat med den sedan 2010, då Västlänken fick finansiering via Västsvenska Paketet. En järnvägsplan ger Trafikverket rätt till den mark som behövs för att bygga Västlänken och är också en teknisk beskrivning av anläggningen.

2018. Tillstånd från Mark och miljööverdomstolen

I januari 2018 gav Mark- och miljödomstolen tillstånd till bygget av Västlänken och Olskroken planskildhet. Mot bakgrund av vår ansökan och den huvudförhandling som hölls i oktober 2017, tog domstolen ställning till hur bygget påverkar omgivningen ur ett miljöperspektiv enligt miljöbalken, och utifrån detta fastställde de villkor för genomförande av projekten. Domen innehåller bland annat villkor för hur vi ska mäta och kontrollera grundvattennivån, vilka bullernivåer som skall gälla samt villkor för vibrationer och utsläpp av vatten.

2018. Göteborgs stads detaljplan för Västlänkens sträckning vinner laga kraft

Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd till de som överklagat Göteborgs stads detaljplaner för Västlänkens sträckning. Eftersom domstolens beslut inte kan överklagas, innebär det att detaljplanerna vunnit laga kraft.

2018. Verkställighet från Mark- och miljööverdomstolen

I maj 2018 beslutade Mark- och miljööverdomstolen att ge verkställighet. Det innebar att det arbete som omfattas av villkoren i tillståndet som Mark- och miljödomstolen gav i januari i år kan inledas. Verkställigheten innebär att tillståndet börjar gälla innan domen vunnit laga kraft och är en juridisk möjlighet som ofta förekommer för infrastrukturprojekt.

Senast uppdaterad/granskad: 2020-01-31