Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

alt

Att bygga i berg

Bygget av Västlänken omfattar allt från schakt i jord och sprängning av bergtunnlar, till underjordsanläggningar och komplicerade installationsarbeten. Vi bygger tunneln både i berg och i lera.

Entreprenörerna som utför arbetet med Västlänken avgör vilka byggmetoder som används. Oavsett byggmetod ska arbetet följa Trafikverkets restriktioner för omgivningspåverkan. Restriktionerna gäller bland annat buller, vibrationer, arbetstider och påverkan på grundvatten.

Ungefär två tredjedelar av Västlänken, inklusive stora delar av stationerna vid Haga och Korsvägen, kommer att gå genom berg. Här ska Västlänken byggas genom att berget steg för steg sprängs ut under markytan. Med traditionell borr och sprängteknik tar vi oss meter för meter fram genom berget i en ständigt pågående sprängcykel, från förinjektering till förstärkning. 

Arbetscykel tunneldrivning – inte bara att spränga

Exempel på en generell arbetscykel; tiderna anpassas utifrån bergets förutsättningar. Vi borrar i tre–fyra dagar för att sätta bult och för att kunna täta berget. Vi tätar cirka 15 meter i taget genom att trycka in en blandning  av vatten och cement i hålen vi borrat. När berget är tätat följer cirka tre dagar då vi borrar, spränger och lastar ut. Det innebär att vi borrar cirka  6 timmar, laddar under 2,5–3 timmar för att sedan spränga, lasta ut och börjar borra igen. När vi fått ut de 15 meter vi tätat börjar arbetscykeln om igen.

Såhär går det till steg för steg

1. Förinjektering – tätning av berget

Förinjektering innebär att vi tätar de sprickor som finns i berget och på så sätt förhindras att vatten läcker in i tunneln och att grundvattennivån sänks i omgivningen.

Injekteringen börjar med att vi borrar cirka 20 meter långa hål i berget snett framåt från tunnelfronten.

Borrning för injektering. 

Därefter pumpas en vatten- och cementblandning in i bergets spricksystem. Därefter behöver injekteringen härda i fem timmar innan nästa borrningsmoment kan påbörjas. En förinjekteringscykel tar cirka 2-4 dygn, från borrning av de första injekteringshålen tills dess vi kan gå vidare och borra för nästa sprängsalva.

Här kan du läsa mer om och se bilder från injekteringen i Korsvägens ena arbetstunnel

Injektering - tätning av berg. 

2. Borrning och laddning 

Själva sprängningen tar mellan 7-9 sekunder, men bakom dessa sekunder ligger mycket arbete. Först borras 170-180 stycken salvhål. Längden på salvhålen avgörs av hur stor del av berget man vill spränga, vilket i sin tur styrs av hur känslig omgivningen är. Där omgivningen är speciellt känslig, kan man såga ut berget i stället för att spränga.

Borrning av salvhål och laddning av sprängmedel. 

Därefter laddas varje salvhål med bulkemulsion, ett tvåkomponents emulsionssprängmedel. De två sprängmedelskomponenterna klassificeras var för sig inte som sprängmedel, utan blir det först då de pumpas in i hålen och blandas samman.

Så här ser det ut vid laddningsarbetet för att kunna spränga oss inåt i berget. De gula trådarna som hänger är ledarna till de tändkapslar som sedan tänder upp sprängningen. 

3. Sprängning 

Salvorna måste detonera i en viss ordning och kopplas därför ihop enligt ett schema som utgår från fyra så kallade grovhål i mitten. I salvhålens botten placerar vi en sprängkapsel och när kapseln detonerar antänds själva sprängmedlet.

Med elektroniska sprängkapslar kan vi ställa in exakta detonationstider för varje salvhål. Den här tekniken är mer precis och används ofta när vi rör oss i mer känsliga områden, som till exempel vid våra arbeten under Otterhällan.

Sprängningen tar bara några sekunder.  

4. Skrotning

Varje sprängning genererar ungefär 300-400 kubikmeter berg som ska lastas ut innan vi kan fortsätta med bergrensning, även kallat skrotning. Skrotning innebär att vi tar ner lösa stenblock i den sprängda bergtunneln. Bergrensning sker först med maskin och därefter för hand. Oftast används en hydraulisk hammare som knackar över den sprängda konturen.

Hammare är bra, med den får vi även bort det berg som spruckit men inte lossnat vid sprängningen. I vissa fall kan vi också använda en smalare grävskopa med tänder för att bryta loss sprickor. De sista lösa delarna knackas bort manuellt med ett skrotspett. Men det är viktigt att bergrensning görs av erfaren personal, för det är ett hantverk att skrota berg.

I filmen kan du se hur det ser ut i vår arbetstunnel i Linné, deletapp Haga, när rensning av berget pågår.

Bilden visar den utsprängda bergkonturen i en av våra tunnlar. Tunneln ska sedan förstärkas med betong som sprutas på och förstärker berget i kombination med installerade bergbultar. 

5. Utlastning

Stora mängder bergmassor kommer att transporteras ut från Västlänkens tunnel. Massorna är en resurs och en del kommer att återanvändas direkt i projektet. Överskottsmassorna kan till exempel användas för att fylla upp framtida hamnområden, fungera som skydd för höga vattennivåer eller för att täta soptippar.

Utlastning av det bergmassor som sprängts ut. 

6. Förstärkning

När berget har rensats och tvättas förstärker vi det med bergbultar och sprutbetong. Detta gör vi för att undvika att lösa stenblock faller ner i tunneln så att tunneln blir säker att vistas i. Bergbult består vanligen av armeringsstål som förankras i borrhål. Själva förankringen består oftast av cementbruk som överför bergets last till bultstången. Beroende på bergkvaliteten kan förstärkning göras med systembultning eller selektiv bultning. En robot sprutar sedan sprutbetongsförstärkning, en betong med speciella egenskaper, på berget. Med jämna intervaller gör en geolog en kartering av berget för att beroende på bergkvaliteten avgöra vilken typ av bergförstärkning vi behöver.

Förstärkning för en säker arbetsmiljö. 
Här sprutas betong på bergytan för att säkra arbetsmiljön så sprängcykeln kan börja om. Betongen innehåller stålfiber som fungerar som armering och gör betongen till väldigt stark.