Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Energianvändning och klimatarbete

Projektet Västlänken fokuserar på att göra den negativa klimatpåverkan av projektet så liten som möjligt. För att minimera klimatpåverkan har projektet systematiskt arbetat med energi- och klimatfrågor i de tidigare planeringsskedena och nu i byggskedet.

Förutom att optimera anläggningen och fokusera på resurseffektivitet arbetar vi också med andra åtgärder som ska leda till mindre utsläpp av växthusgaser. Några exempel på hur vi driver på klimat- och energiarbetet är de krav vi ställer i entreprenadkontrakten för Kvarnberget, Haga och Korsvägen. Kraven innebär att entreprenören måste minska sin klimatpåverkan med en viss procent jämfört med ett antaget standardscenario. Om klimatpåverkan kan reduceras mer än vad som följer av kraven kan detta ge bonus till entreprenören. Hur utgångsläget, avseende utsläpp av växthusgaser, kan se ut för en standardanläggning har Trafikverket tagit fram med hjälp av ett klimatverktyg. När värden och antaganden stoppas in i klimatverktyget resulterar det i en klimatkalkyl som beskriver ett möjligt scenario.

 

Utöver arbetet med krav och bonus för att reducera koldioxidutsläpp finns möjlighet för entreprenörerna att få bonus om de ersätter tunga fordon och maskiner med elfordon, detta gäller för entreprenaderna Haga och Korsvägen.

För etapp Centralen ser det lite annorlunda ut eftersom det är ett ECI-kontrakt, Early Contractor Involvement. På svenska heter det TEM, Tidig Entreprenörs Medverkan. Inom etapp Centralen kan istället entreprenören få en bonus om de lyckas reducera sin klimatpåverkan med en viss procent utifrån den första klimatkalkylen som togs fram för delprojektet Centralen. Åtgärderna genomförs i samråd mellan entreprenören och Trafikverket.

Vilka åtgärder entreprenörerna kan vidta för att minska sin påverkan beror på vad som är möjligt i varje enskilt projekt, men några exempel på åtgärder är:

  • Materialval ex. val av cementsammansättning vid betongtillverkning och val av stål

  • Optimering av anläggningen (minska mängden material)

  • Återanvändning av temporära konstruktioner

  • Förnyelsebar el

  • Val av bränsle och fordon

  • Innovativa lösningar som minskar klimatpåverkan

  • Använda sig utav ny och mer hållbar teknik

Trafikverket har vid ett flertal tillfällen ombetts lämna ut klimatkalkylen för Västlänken, vilket vi valt att inte göra. Orsaken till att vi inte lämnar ut klimatkalkylen är att den basera på all data som ligger till grund för Trafikverkets kostnadsbedömning av projektet. Denna innehåller alltså exakt information om exempelvis hur mycket betong, schakt och stål vi bedömt att vår anläggning kommer att kräva. Trafikverket har valt att handla upp våra entreprenörer i totalentreprenader, vilket syftar till att främja nya och innovativa lösningar som kan ge en billigare eller bättre lösningen än vad vi i tidigare skeden sett. Om vi lämnar ut informationen som ligger till grund för klimatkalkylen till våra entreprenörer anser vi att det kan ha en negativt inverkat på chanserna att få sådana lösningar eftersom projektering och optimering av anläggningen kommer att ske under i stort sätt hela byggtiden.

Det är också viktigt att förstå vad syftet med den framtagna klimatkalkylen är. Trafikverket har som mål att all statlig byggnation av väg och järnväg ska vara helt klimatneutral till 2045, varför vi kontinuerligt räknar på hur mycket koldioxid anläggandet av våra projekt beräknas släppa ut. Utifrån klimatkalkylerna ställer vi sedan de krav på våra entreprenörer som beskrivs ovan. Klimatkalkylen bygger på ett stort antal antaganden om hur mycket olika arbeten och material släpper ut och klimatkalkylen för projektet är endast jämförbar med andra byggprojekt som beräknats i samma verktyg och med samma kvalitet på indata. Den data som förs in i Trafikverkets klimatkalkyl för Västlänken bygger på en antagen möjlig anläggning och inte på den faktiska anläggningen som kommer att byggas. Hur den faktiska anläggningen tillslut kommer att se ut vet vi inte förrän arbetena är klara, dels för att vi hittar nya och bättre lösningar längs vägen och dels för att förutsättningarna kan komma att förändras. Syftet med kalkylerna är alltså att utvärdera arbetet med att reducera klimatpåverkan från byggskedet. Vi använder alltså inte klimatkylen för att räkna på återbetalningstid för anläggningen. Det finns inte framtagna data som är jämförbara på detta sätt, och det har heller aldrig varit intentionen.

Alla delprojekten ska ta fram en klimatkalkyl i början på byggskedet, även ECI-kontrakten. Alla delprojekt ska också årligen redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska klimatpåverkan. Efter att delprojektets arbete med att bygga är slutfört ska delprojektets totala påverkan redovisas i en klimatdeklaration.

Entreprenörernas klimatkalkyler är gjorda och kommer fortsätta göras i Trafikverket framtagna verktyg, vilket betyder att de får samma förutsättningar och schablonsvärden som Trafikverkets framtagna kalkyler. Entreprenörerna ska använda Trafikverkets verktyg för att deras resultat från klimatkalkylerna ska gå att jämföra med Trafikverkets resultat. Den som vill kan testa verktyget genom att följa länken till Trafikverkets klimatarbete som finns längre upp på denna sida.

Västlänken kommer troligtvis att göra det attraktivt för fler att välja bort bilen. Om en av effekterna av Västlänken blir att fler människor väljer det mer energieffektivt och klimatsmarta transportsättet att åka tåg, kan det innebära att Västlänken i driftskedet kommer bidra till att minska transportsektorns negativa klimatpåverkan.

Läs mer om klimatpåverkan, luftkvalitet och transporter här