James har arbetat som dykare i 7 år. Han är 29 år och kommer från England men är bosatt i Sverige. När vi möter honom nere vid dykstationen ska de strax påbörja sitt arbete med Marieholmstunneln. Vi inser att anläggningsdykarna har en tuff uppgift som ställer krav på både bra fysik och psykisk styrka.

James ska montera och fixera tunnelelementenen nere i vattnet. Det innebär att han stundtals dyker under ett 25 000 kilos cementrör.
Är det inte svårt att navigera i det mörka vattnet och får du inte klaustrofobi, undrar jag?

- Nja, det viktigt att man har en bra känsla för vad man ska göra och var. Vi dykare har god hjälp från kollegorna på dykstationen på ytan. De ser på skärmar var jag är och via teknik i min utrustning kan vi kommunicera. Det är tack vare dem jag hittar rätt. Och när jag ska in där det är väldigt trångt tar vi hjälp av kameror som kan ta sig in, berättar James.

Trots att sikten stundtals är obefintlig och strömmen är stark ställs nästan aldrig några jobb in. Säkerheten är dock viktig.
- Våra killar har ett högt säkerhetstänk och tar aldrig några risker i sitt yrke, trots svåra förhållanden. Om det finns extra svåra moment eller besvärliga förhållanden, genomför vi åtgärder för att helt ta bort riskerna eller minimera dem kraftigt, berättar Tomas Lyckberg, projektledare på Frog Marine service.

Att spränga, schakta eller svetsa under vatten kräver både yrkesskicklighet och dykkunskap. Problemlösning i pressade situationer i extrema miljöer är något en anläggningsdykare måste lära sig att hantera. Dykarbetena kan utföras ner till 50 meters djup, men görs oftast på grundare vatten. Hur länge en dykare kan arbeta beror på dykdjup, ytintervall, vattentemperatur med mera. Genom en slang pumpas luft in i dykarnas dräkter. Genom att reglera mängden luft kan dykaren avväga sig och bestämma arbetsdjup och komma upp och ner.

- Jag älskar mitt jobb! Jag gillar att jobba utomhus. Trots att det vintertid är nollgradigt i vattnet. Visst är det kallt men vissa uppgifter man får gör att man håller sig varm. Det roligaste är att få kapa saker i metall med våra specialverktyg. Metallen bränns av i vattnet, och man ser snabbt resultat. Det är lugnt och rogivande i vattnet tycker jag.

James fortsätter att berätta om skillnaden med att jobba i Marieholmsförbindelsen jämfört med andra projekt.
- Jag gillar det här projektet. Det påminner en hel del om byggandet av Söderströmstunneln (Citybanan) i Stockholm. Men det är lerigare i Göteborg och det kräver en noggrannare grundläggning. Vi har som allra mest att göra inför säkningen av tunneldelarna.
Det tredje och sista tunnelelementet håller på att byggas och ska sänkas i september.
- Jag gissar att vi blir klara med dykarbetena i slutet av 2018, avrundar James innan han gör sig klar att hoppa i.