Frågor och svar för väg 50, Glössbo–Söderhamn, trafiksäkerhetsåtgärder

Jan Enbom Projektledare

Trafikverket Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Meddelande: *

Din e-postadress:

Ange din e-postadress om du vill att vi ska skicka svar till dig.

Vi samlar in personuppgifter för att kunna hantera ditt ärende. Läs mer om hur Trafikverket hanterar dataskyddsförordningen, GDPR.
GDPR

Här kan du läsa de vanligaste frågorna och svaren för projektet. Klicka på plus (+) för att fälla ut frågans svar.

Varför planerar ni att ta bort vägrenen?

Vi tar inte bort vägrenen, vi smalnar bara av den. Den vägutformning som vi har idag mellan Söderhamn-Glössbo försöker vi successivt att bygga bort. Den är trafikfarlig för alla trafikanter. Breda vägrenar inbjuder till omkörningar i höga hastigheter, i situationer där det finns mötande trafik, cyklister och fotgängare.

En smalare väg gör det lättare att hålla hastighetsgränsen 80 km/h. Körbanan blir lika bred som idag, men vägrenarna görs säkrare för cyklister, fotgängare och ett kollektivt resande.

Hur kan det se ut?

Varför rustar vi inte upp hela vägbredden?

Det är inte möjligt att lägga ny beläggning (asfalt) på hela vägbredden. Sträckan har akuta brister som kräver omfattande ombyggnad för att nå bärighet och stabilitet. Trafikverket och Region Gävleborg har inte medel avsatta för det idag.

Är vägen olycksdrabbad?

Sedan 2003 har det rapporterats in 26 polisrapporterade olyckor som klassats som allvarliga (med svårt skadade) på sträckan Söderhamn-Glössbo. Det är svårt att jämföra olika vägars ”farlighet” men sedan länge vet Trafikverket att vägtypen med 13 meter vägbredd medför ungefär dubbelt så många allvarliga olyckor med döda eller svårt skadade. Vid en jämförelse med sträckan mellan Glössbo-Bollnäs så stämmer det med god marginal. På den sträckan har det inträffat 7 olyckor. Om hänsyn tas till trafikflödet (86672 fordonskilometer jämfört med 55346 fordonskilometer) så innebär det att risken att drabbas av en olycka med allvarlig personskada/fordonskilometer är 136 % större på sträckan mellan Söderhamn-Glössbo.

Varför får inte vägen ett mitträcke?

Mittseparering skulle begränsa möjligheten för jordbruksmaskiner att använda vägen likt tidigare, vilket varit ett önskemål från LRF. Ett mitträcke kräver även andra säkerhetslösningar för kollektivtrafiken med busshållplatser och tillfartsvägar.

Varför sänks hastigheten på vägen?

Generellt gäller att vägen ska vara mötesfri för att Trafikverket ska tillåta högre hastighet än 80 km/timmen. Det är den hastighet där två personbilar med högsta säkerhetsnivå kan kollidera utan allvarliga konsekvenser. Vägar utan mitträcke kommer att ändras till 80 km/timmen med undantag för vägar med lite trafik (under 2000 fordon per årsmedeldygn). Både säkerhet och miljöfaktorer påverkar vilken hastighetsgräns som är möjlig att sätta.

Sänkt hastighet innebär längre restid?

Restiden påverkas marginellt av förändringen. Kör du i 80 km/timmen istället för 90 km/timmen på en väg förlorar du maximalt 50 sekunder per mil.

Varför är vägrenar farliga?

Vägar med breda vägrenar inbjuder till omkörningar i höga hastigheter där mötande trafik, cyklister och fotgängare också befinner sig. Det gör vägutformningen trafikfarlig. En smalare väg gör det lättare att hålla hastighetsgränsen 80 km/h.

Varför inte låta vägen vara som den är?

Det akuta behovet är att asfaltera om vägen där i stort sett all trafik kör, dvs i körfälten. Vägrenarna är inte ett extra körfält. Att åtgärda vägrenarna vore möjligt men anses omotiverat då nybyggnadsstandard på den här vägtypen är 9 m vägbredd. Om bara ett nytt lager asfalt läggs ut på vägrenarna så kommer samma slags skador att uppstå mycket snabbt. Om en väg (inklusive vägrenar) har alltför stora brister så måste Trafikverket säkra dem så att de inte blir farliga. Åtgärderna kan inte vänta.

Hur kommer underhållet på vägen att se ut efter att åtgärderna är gjorda?

Underhållet på vägarna bestäms nästan uteslutande av trafikflödet. Vägbredden har ingen betydelse alls för hur omfattande vinterväghållningen är. Om inte väldigt stora förändringar av trafikflödet sker så kommer vägklassen att vara densamma. Däremot innebär mindre väg även mindre väg att underhålla, vilket innebär mindre kostnader för underhållet. På så vis sker en långsiktigt besparing.

Varför inte bygga busshållplatserna utanför nuvarande väg istället för att använda vägrenen?

Om busshållplatserna ska byggas utanför nuvarande vägområde så måste projekteringen göras om. Sannolikt måste då en ny planläggningsprocess påbörjas för att säkra tillgången till marken. Det är en tidskrävande process.

Vem ansvarar för vad längs väg 50?

Trafikverkets uppgift är att underhålla vägen samt att genomföra de investeringar som region Gävleborg beslutar.

Kan utryckningsfordon snabbt och enkelt ta sig fram på den avsmalnade vägen?

I stort sett alla jämförbara vägar i länet har den tänkta vägutformningen. Trafikverket känner inte till några skäl till varför framkomligheten skulle bli sämre på väg 50 jämfört med alla andra vägar. Men vi är angelägna om att tillvarata även Räddningstjänsternas synpunkter. Framkomligheten försämras lite men Trafikverket bedömer att fördelarna med färre allvarliga olyckor är viktigare.

Kommer den planerade avsmalningen av vägen att innebära att fler långtradare väljer den smala vägen genom Trönö?

Eftersom väg 50 kommer att få en standardhöjning (hög transportkvalitet med jämn vägbana) bedömer Trafikverket det mer sannolikt att effekten blir tvärtom. Väg 652 mot Trönö kommer att ha en betydligt sämre standard än väg 50.

Jag tycker att vägen är bra, vad är problemet?

En del av bristerna syns för vanliga trafikanter men inte allt. Som i så många andra fall så är grundarbetet A och O för att få ordning på de ytliga skadorna långsiktigt. Om en restaurering av vägrenarna bedöms onödig så ska Trafikverket inte göra en sådan. Det är inte ovanligt att denna typ av förändringar görs som ordinarie underhållsåtgärder.

Vad gör vi för att förbättra vägarna i Hälsingland?

Under 2017 lades hela beläggningsbudgeten för länet på vägar i Hälsingland. Behoven på det statliga vägnätet är stora, inte bara på väg 50. Listan är lång på andra vägar som också behöver åtgärdas. För år 2018 är 100 % av budgeten är avsatt för åtgärder i Hälsingland. Åtgärderna på väg 50 är en stor satsning i ett prioriterat stråk.

Genomförda större beläggningsarbeten på vägarna i Hälsingland 2017:

väg 50, Älvkarlhed-Kammahav
väg 605 Ovanåker-Malvik
väg 596, 604 och 606 (hela)
väg 660, Iste-Nor
väg 696, Stocksbo-Järvsö
väg 83 Kramsta-Lörstrand
väg 704 Järvsö-Hybo
väg 84 Kårböle-Laforsen
väg 84 Ljusdals genomfart
väg 758 Vattlång-Hudiksvall

Vilka blir konsekvenserna om Trafikverket inte anpassar vägbredden?

Det är fullt möjligt för Trafikverket att avsluta arbetet med den anpassade vägbredden om region Gävleborg önskar det, men det påverkar de övriga åtgärderna. Om Trafikverket behöver avsluta arbetet innebär det att utbyggnaden av busshållplatserna och trafiksäkerhetsåtgärderna skjuts på framtiden. Då behöver vi göra en ny projektering för hur vi kan uppnå säkrare väg och öka kollektivtrafik på sträckan.

Cykelstråk Glössbo-Söderhamn

Röd markering visar cykelstråket mellan Glössbo-Söderhamn.

En avsmalning måste innebära att den mötande trafiken kommer närmare i sidled?

Nej, avsmalningen avser bara vägrenarna (ytterkanterna närmast sidoområdenas diken). Körfälten är i stort oförändrade. Exakt var vägmarkeringarna (målningen) kommer att ske är inte bestämt men mötande trafik kommer även i framtiden att ha samma avstånd i bredd som idag.

Gör ni detta för att spara pengar?

Trafikverket har alltid ett uppdrag att hushålla med pengarna. Det är viktigt att vi anpassar åtgärderna efter behov och tillgängliga resurser. Att asfaltera vägar är kostsamt. En minskad asfaltsmängd innebär en minskad kostnad. Det handlar om mycket stora belopp. Den största besparingen ligger dock inte i kostnaden för asfalt. Besparingen ligger i att inte behöva bygga om och förstärka vägrenarnas överbyggnad. En ekonomisk konsekvens av det blir att vi kan asfaltera fler vägar i Hälsningland istället för vägrenar på 12 km mellan Ina-Florhed.

Hade du nytta av informationen?

34 av 40 (85 %) läsare har svarat att de har haft nytta av informationen

Vi tar tacksamt emot dina synpunkter om innehållet på denna sida. Tänk på att vi inte har möjlighet att ge dig svar här.

Vill du ha svar på frågor kan du skriva till oss via våra formulär:
Körprov, kunskapsprov och fotografering
Väg, järnväg, färja och övriga frågor

Senast uppdaterad/granskad: 2019-03-12