Frågor och svar E4, Kongberget–Gnarp

Kerstin Holmgren Projektledare

Tel: 010-123 73 92

Tomas Sundin Markförhandlare

Trafikverket

Tel: 010-123 74 40

Ingela Månsson Projektledare

Tel: 070-249 34 64

Trafikverkets kontaktcenter Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Tel: 0771-921 921

Meddelande: *

Din e-postadress:

Ange din e-postadress om du vill att vi ska skicka svar till dig.

Vi samlar in personuppgifter för att kunna hantera ditt ärende. Läs mer om hur Trafikverket hanterar dataskyddsförordningen, GDPR.
GDPR

Här finns svaren på några av de frågor som vi ofta får om projektet.

Har du någon annan fråga eller synpunkt kan du kontakta vår projektledare.

Varför blir det 2+1 och inte 2+2 väg?

I dagsläget är årsdygnstrafiken (ÅDT) för låg, det vill säga, trafikflödet är inte tillräckligt högt för att motivera 2+2 väg. Vi bedömer också att 2+1 väg ger en säker väg för den prognos på ökad trafikmängd som vi ser på cirka 20 års sikt. Enligt Trafikverkets riktlinjer ska resurser utnyttjas effektivt i transportsystemet. Att bygga med högre standard innebär att andra viktiga trafiksäkerhetsprojekt får stå tillbaka.

Längs hela E4 är trafikmängderna olika. Norr om Gävle har vi ca 12-13000 fordon/dygn och på delen Kongberget-Gnarp ca 8000 fordon/dygn. Därför kan utformningen av E4 se olika ut, ibland 2+2 och ibland 2+1. Vi bedömer att den här lösningen möter den trafikökning som kan ske på cirka minst 20 års sikt.

Kommer en 2+1 väg möta den ökade trafikmängden framåt?

Vår bedömning är att trafiken kommer att öka. Och den vägutformning vi planerar att bygga med en 2+1 lösning kommer att möta det behovet och ge en trafiksäker väg i förhållande till trafikmängden. Det är komplicerat att göra prognoser för framtiden eftersom man inte enbart kan göra en linjär uppräkning från dagens nivåer. Det är mycket som kan komma att påverka trafiken på olika sätt, som boende- och resmönster, konjunktursvängningar, befolkningsutveckling, utveckling av smarta fordon, förbättrad kollektivtrafik med mera.

Vad blir det för standard och hastighetsbegränsning på vägen?

Den nya sträckan utreds och projekteras för 110 km/h.

Varför tar det så lång tid innan vägen byggs?

En ny väg påverkar många intressen och processen för att hitta läge och utformning styrs av flera lagar till exempel väglagen och miljöbalken. Lagarna ställer krav på hur miljö och andra intressen hanteras. Rätt underlag ska tas fram och samråd ska ske med de som berörs av projektet. Eftersom Trafikverket har rätt att ta mark i anspråk med tvång är det viktigt att samrådsprocessen hanteras rätt och får ta tid, så att de som berörs har möjlighet att reagera.

För större projekt som berör många intressen och som löper över en längre tid är det inte ovanligt att förutsättningarna hinner förändras under projektets gång till exempel avseende miljökrav, lagstiftning, finansiering mm. Detta kan medföra att man behöver avvakta, göra omtag eller utreda mer.

Varför byggs inte vägen om i befintligt läge?

Om vi bygger om i befintligt läge med högre standard innebär det stora intrång på omkringliggande fastigheter. För att kunna höja standarden på vägen väljer vi att bygga ny sträckning.

Hur många fastigheter kommer att beröras/lösas in?

I detta projekt kommer det att ske olika inlösen, både bostadsfastigheter och åtkomst till mark kan bli aktuellt. Flest fastigheter kommer att lösas in längs den sträcka som ska byggas ny.

Inlösen av fastigheter är en mycket svår och känslig process som måste skötas professionellt och med stor lyhördhet. I grova drag värderas aktuella fastigheter av en oberoende expert. Utifrån värderingen ges ett bud till fastighetsägaren som sedan ska förhandlas innan en lösning nås. När det gäller näringsfastigheter och företag kan det förekomma fler kostnader att ta hänsyn till än rena fastighetskostnader. Det kan vara allt ifrån avbrottskostnader till förändrade marknadsförutsättningar, som går under begreppet "annan skada". Dessa skador ska dessutom värderas, förhandlas och ersättas.

Mer information om markfrågor hittar du här.

Vad händer med nuvarande E4 där det byggs ny sträckning?

Vid ny sträckning kommer berörda delar av nuvarande E4 att ses över och anpassas till en ny funktion utifrån förväntad trafik på vägen.

Hur tar ni hänsyn till vilt, friluftsliv och kulturmiljö?

Detta kommer att belysas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som ska godkännas av Länsstyrelsen.

När börjar ombyggnationen?

Om finansiering finns räknar vi med att starta 2023.

Varför bygger vi ett parallellvägnät?

Vi kommer att bygga ett statligt parallellvägnät längs med hela sträckan. Detta för att kunna leda om trafiken vid till exempel olyckor eller underhållsarbeten. Parallellvägnätet är även tänkt att användas som gång- och cykelstråk samt transportväg för långsamtgående fordon.

Kommer det göras arkeologiska undersökningar?

Vi har utfört arkeologiska undersökningar i området. Mer om detta kan du läsa i informationsblad nr 3 som du hittar under Dokument/Informationsmaterial.

Vad är det för sorts vattentäkt i Harmånger?

Vattentäkten är belägen cirka 100 meter öster om nuvarande E4, och utgörs av en grundvattentäkt, som hämtar sitt vatten från grusåsen som går genom Harmånger. Den är utförd dels i gruset, men går även en liten bit ner i det underliggande berget.

Hur brukar ett vattentäktsskydd se ut och hur fungerar skydden?

Det vanligaste är att man skyddar vattentäkten med ett tätt material som skall hindra föroreningar att tränga ner i marken. Oftast består de täta skikten av gummidukar, täta jordar eller betong och asfalt. Skyddets uppgift är att förhindra och fördröja att en förorening når ner till grundvattnet. Ovanpå det täta materialet, läggs sedan en dränering som leder föroreningen och vägdagvattnet bort från vattentäkten, mot t.ex. en damm, där vägdagvatten eller förorening behandlas.

Kallelse till samrådsmöten för allmänheten, hur funkar det?

I tidigt skede när det är oklart var vägen ska gå sker kallelserna främst via annons i tidningen och vår hemsida. När vi har en mer detaljerad bild av var vägen kan komma att gå kallar vi de som är direkt berörda (dvs de som vi eventuellt behöver ta mark ifrån) med brev. Ibland skickar vi även ut inbjudan via brev till hushåll som finns inom ett begränsat område i närheten av projektet.

Varför har man enskilda samrådsmöten?

Enskilda möten har vi för att reda ut detaljfrågor som du som privatperson eller företagare kan ha.

Hur ser processen ut för att bygga en väg?

Vill du veta mer om den generella processen för att bygga en väg hittar du mer information under dokument/informationsmaterial.

Hur får jag information om projektet?

Information om vad som händer i projektet finns främst att läsa här på webben. Vi skickar också ut informationsblad via post med jämna mellarum till hushåll som bor inom ett begränsat område i närheten av projektet. Dessa informationsblad kan du även få digitalt till din mejl genom att anmäla dig här. Vi lägger även ut dem under Dokument/Informationsmaterial.

Hade du nytta av informationen?

72 av 85 (84 %) läsare har svarat att de har haft nytta av informationen

Vi tar tacksamt emot dina synpunkter om innehållet på denna sida. Tänk på att vi inte har möjlighet att ge dig svar här.

Vill du ha svar på frågor kan du skriva till oss via våra formulär:
Körprov, kunskapsprov och fotografering
Väg, järnväg, färja och övriga frågor

Senast uppdaterad/granskad: 2020-06-01