Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Bullerfrågor vid byggande av nytt dubbelspår

Information hur Trafikverket utreder buller i infrastrukturprojekt.

Riksdagen har fastställt riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Om riktvärden överskrids överväger Trafikverket olika typer av åtgärder utifrån behov, teknik och kostnad. Det är i första hand åtgärder nära källan till bullret, i form av bullerskyddsvallar och bullerskyddsskärmar. Om detta inte räcker eller om det inte är tekniskt möjligt att utföra till en rimlig kostnad, kan det bli aktuellt med åtgärder på den enskilda fastigheten, till exempel på fönster eller uteplatser. Om det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att uppnå riktvärdena fullt ut, är det möjligt att göra avsteg från dem.

Buller är ett oönskat ljud. Buller uppstår i kontakten mellan hjul och räl eller mellan däck och vägbana. I lägre hastigheter bidrar även motorljud och ljud från fläktar till buller.

  • Ljudnivån mäts i så kallat A-vägt decibel, dB(A). Det innebär att de frekvensområden som uppfattas bäst av det mänskliga örat ges större vikt.
  • Bullret redovisas i ekvivalent nivå och maximal nivå. Ekvivalent nivå är ett mått på medelljudnivån under ett dygn, och den maximala nivån är den högsta uppmätta nivån.
  • Decibelskalan är logaritmisk. Det innebär att örat knappt kan uppfatta en förändring med 2–3 dB(A), men en sänkning med 8–10 dB(A) upplevs som en halvering av ljudnivån.
  • Utbredning av buller är beroende av väderlek eftersom ljudets hastighet varierar med temperatur och vindförhållanden.

bullerbild_1.jpg

Vad är en väsentlig ombyggnad?

Ombyggnad av väg eller järnväg delas in i två åtgärdskategorier, beroende på hur omfattande ombyggnaden är. Större förändringar klassas som nybyggnad eller väsentlig ombyggnad. Mindre förändringar klassas som befintlig infrastruktur. En väsentlig ombyggnad kan vara en större fysisk förändring av infrastrukturen,
med exempelvis fler spår eller körfält. Det kan också vara åtgärder som leder till en trafikförändring med en ökad bullerstörning som följd, där ökningen är minst 2 dB. Åtgärdskategorin styr vid vilken ljudnivå Trafikverket överväger bullerskyddsåtgärder. Vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad överväger vi åtgärder om ljudnivåerna för den planerade åtgärden beräknas vara högre än riktvärdena. För befintlig infrastruktur överväger vi åtgärder först vid en högre ljudnivå (åtgärdsnivå) vilken är cirka 10 dB högre än riktvärdena. För befintlig infrastruktur genomför vi åtgärder enligt ett nationellt åtgärdsprogram, där de mest utsatta
prioriteras.

Beräkning av buller

Trafikbuller analyseras bäst genom beräkning av ljudnivåerna som ekvivalent och maximal ljudnivå. För att kunna beräkna ljudnivån behövs underlag för terräng, byggnader, antal fordon, typ av fordon, hastigheter med mera. Beräkningsmodellen innehåller underlag från mätningar av bullernivåer från olika tågtyper och vägfordon. Beräkningsmodeller gör det möjligt att beskriva hur ändrade förutsättningar längs en väg eller järnväg kan påverka ljudmiljön, till exempel en ombyggnad eller ökad trafikmängd.

Det är i dag väldigt ovanligt att vi mäter buller på plats, utan i stället beräknar vi bullernivån. Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå avser ett genomsnittligt årsdygn, och eftersom trafiken varierar från dygn till dygn och över året krävs mätningar under en lång tid för att få fram ett representativt dygnsmedelvärde. Om man ska mäta
bullernivåerna krävs även speciella väderförutsättningar, eftersom detta spelar stor roll för hur ljudet färdas.

Bullerberörda byggnader och områden

Byggnader eller områden som till följd av trafik inom planområdet beräknas få ljudnivåer över riktvärdena för trafikbuller kallas bullerberörda, och Trafikverket utreder dem vidare. Vi beräknar ljudnivån utifrån planerad väg eller järnväg, trafikering och omgivande terräng och bebyggelse. För att avgränsa vilka byggnader eller områden som är bullerberörda av väg- eller järnvägsplanen (som tas fram för planerad åtgärd) gör vi först beräkningar med trafik endast inom planens gränser.

Byggnaderna är i första hand bostäder, men även skolor, förskolor och vårdlokaler kan vara bullerberörda. För nybyggnad omfattas även hotell och kontor av Trafikverkets riktvärden för buller från trafik på statlig väg och järnväg. Områden kan vara parker och friluftsområden där låga bullernivåer utgör en särskild kvalitet, samt
områden som är betydelsefulla för fågellivet.

Fältinventering

Trafikverket genomför en utvändig inventering för att kontrollera förutsättningar på platsen och få mer information om bullerberörda byggnader. Vid inventeringen antecknar vi typ av vägg, fönster och ventiler samt placeringen av uteplatser, och vi fotograferar byggnadens fasader. Utifrån inventeringen kan vi sedan beräkna
fasadens dämpning (skydd mot buller). Fasadens dämpning används för att beräkna om det går att klara riktvärdena för buller inomhus. Inventeringen ger även viktig information om uteplatsens placering, för att den ska kunna beräknas korrekt. Inledningsvis räcker det vanligtvis med en utvändig inventering. I vissa fall behövs
även en invändig kontroll, exempelvis en ljudreduktionsmätning av befintlig fasad. Detta gör vi vid ett separat tillfälle, och vi kontaktar då fastighetsägaren i förväg för att boka en lämplig tid.

Övervägande av åtgärder

Byggnader och områden som till följd av trafik inom planområdet beräknas få ljudnivåer över riktvärdena för trafikbuller utreds vidare. I den fortsatta utredningen tas även statlig trafik utanför planområdet med, för bedömning av åtgärdsbehov.

bullerbild_2.jpg

Åtgärder nära väg eller järnväg

Trafikverket utreder i första hand möjligheten att minska buller vid källan. I tätbebyggda områden är det fördelaktigt med åtgärder nära spåret eller vägen, vilket skyddar flera närliggande fastigheter samtidigt. Bullerskyddsskärmarna eller bullerskyddsvallarna skyddar mot bullerstörningar både inomhus och utomhus. Om dessa åtgärder inte räcker till, eller om de är tekniskt svåra att genomföra eller orimligt
dyra, överväger Trafikverket även åtgärder på den enskilda fastigheten.

Fasadåtgärder

Hur mycket ljud som når in i byggnaden beror främst på fasadens förmåga att dämpa bullret. Till fasaden räknas, förutom väggen, även fönster och friskluftsventiler som i de flesta fall också är den ljudmässigt svagaste delen. En av de vanligaste åtgärderna för att minska buller inomhus är att byta fönster eller åtgärda befintliga fönster och/eller byta till ljudreducerande friskluftventiler. Om ljudnivåerna är mycket höga kan det även behövas invändiga åtgärder på väggar och snedtak. Åtgärder för bostäder avser de bostadsrum som beräknas få nivåer över riktvärdena. Det innebär att det kan bli aktuellt att byta fönster i ett visst bostadsrum men inte i de övriga. Det kan även innebära att åtgärder utförs på övre plan men inte på nedre plan, exempelvis om en bullervall skärmar av det nedre planet. Vilken typ av åtgärd som är aktuell beror dels på ljudnivån utomhus vid fasad, dels på byggnadens konstruktion och förmåga att dämpa bullret. Detta innebär att två närliggande byggnader kan ha olika åtgärdsbehov för att uppfylla riktvärden för inomhusmiljön.

Bullerskyddad uteplats

Som uteplats räknas gemensamma eller privat iordningställda områden eller ytor, till exempel altaner, terrasser, balkonger eller liknande, som ligger i anslutning till bostaden. Mark- och planteringsåtgärder (trall, betongplattor, skärmskydd etc.) finns normalt på uteplatsen, men inte nödvändigtvis. Med bullerskyddad uteplats avses en uteplats som uppfyller riktvärdena för maximal och ekvivalent ljudnivå. Riktvärdet för maximal ljudnivå styrs även av hur ofta ljudnivån ligger över detta värde. Vid låg trafikering tillåts ljudnivå över riktvärdet (med cirka 10 dBA) upp till fem gånger per timme i snitt dag- och kvällstid.

En bullerskyddad uteplats kan skapas genom ett lokalt skydd (vanligtvis en träskärm) vid en befintlig uteplats, eller genom att man bygger en ny uteplats i bullerskyddat läge på tomten. Ett sådant läge är en plats på tomten där riktvärdena för uteplats uppfylls utan extra bullerskyddsåtgärd. Bullerskyddsåtgärder avser en yta som rymmer matplats för det antal boende som har tillgång till uteplatsen.

Vid flerbostadshus kan åtgärden avse en eller flera gemensamma uteplatser, som de boende har tillgång till. En helt inglasad altan, balkong eller liknande definieras som uterum. Om inglasningen av en uteplats uppgår till mer än 75 procent, definieras den som uterum i stället för uteplats.

bullerbild_3.jpg

Avsteg från riktvärden

Trafikverkets ambition är att uppnå samtliga riktvärden, men detta är inte alltid möjligt. I dessa fall tillämpar vi avsteg från riktvärdena. Avstegen genomförs stegvis, med en tydlig motivering. I första hand tillämpar vi avsteg från att uppfylla riktvärden utomhus, exempelvis utomhus vid fasad på byggnadens övre våningsplan.

Bullerskyddsåtgärder i väg- eller järnvägsplan

Trafikverket tar fram ett förslag till bullerskyddsåtgärder i väg- eller järnvägsplanen, och samråder med dem som berörs av förslaget. I planbeskrivning och plankarta redovisas de bullerskyddsåtgärder som behövs för den planerade infrastrukturen. När planen fastställs innebär detta ett beslut om att bygga skydd nära vägen eller järnvägen samt ett erbjudande om åtgärder nära fastigheten (åtgärder på fasad eller uteplats) för bullerberörda fastigheter som har markerats på plankartan med skyddsåtgärder. Vid mycket kostsamma åtgärder, eller om det är svårt att uppnå en acceptabel ljudnivå inomhus, kan Trafikverket i stället erbjuda att köpa fastigheten. I dessa fall redovisar plankartan de skyddsåtgärder som erbjuds om fastighetsägaren
tackar nej till inköp.

Trafikverket bekostar åtgärder nära fastigheten i de fall det behövs för att få ett fullgott bullerskydd enligt de riktvärden som Trafikverket följer. Trafikverket står för kostnaden men ägandet och ansvaret för drift och underhåll övergår därefter till fastighetsägaren. Om en fastighetsägare tackar nej till sådana åtgärder, kvarstår dock erbjudandet för en framtida åtgärd.

Genomförande av bullerskyddsåtgärder

När väg- eller järnvägsplanen är fastställd går Trafikverket vidare och projekterar åtgärderna i detalj. För åtgärder nära fastigheten innebär detta att vi besöker platsen för att ta in mer detaljerade uppgifter, exempelvis fasadkonstruktion och tjocklek, antal fönster, storlek på fönster, material, kulör med mera. Vi tar även fram ett detaljförslag på bullerskydd av uteplats. Vi handlar sedan upp en entreprenör som genomför åtgärderna. Även entreprenören behöver komma in och mäta för att kunna tillverka eller beställa exempelvis fönster i rätt dimensioner. Åtgärder nära fastigheten kan genomföras i ett tidigt skede av ombyggnaden av infrastrukturen, vilket kan minska störningar från buller som uppstår vid byggandet.

Skydd nära vägen eller järnvägen, till exempel bullerskyddsvall eller bullerskyddsskärm, byggs vanligtvis i samband med att vägen eller järnvägen byggs. Dessa åtgärder är svåra att genomföra i ett tidigt skede eftersom de kan hindra byggandet av vägen eller järnvägen.

Tiden från utredning till att Trafikverket genomför åtgärder kan variera och beror på hur komplex och omfattande åtgärden är, om ändringar tillkommer, om det finns politiska beslut eller om planen överklagas.