Frågor och svar

Trafikverkets kontaktcenter Har du frågor om innehållet på sidan? Vi kan svara måndag–fredag klockan 8.00–16.00.

För trafikinformation och akuta fel som kräver omedelbar åtgärd, har vi öppet dygnet runt.

Här kan du läsa svaren på många av de frågor vi ofta får om Norrbotniabanan.

Vad är Norrbotniabanan?

Norrbotniabanan är en 27 mil ny kustnära järnväg mellan Umeå-Luleå som ger möjlighet till flera positiva samhällsutvecklingseffekter – för Sverige som helhet och regionen.

Norrbotniabanan är en viktig del i det europeiska transportsystemet och ingår i CORE network och Botniska korridoren. Den nya banan kommer också att blir viktigt för persontrafiken längs norrlandskusten med kortade restider.

Varför behövs Norrbotniabanan?

Norrbotniabanan är en del av Sveriges nya järnväg. Den ska förstärka godstrafiken i landet och möjliggöra persontrafik mellan norrlandskustens städer.

Mer tillförlitligt järnvägssystem

Dagens stambanor har låg kapacitet och är sårbar då omledning av tågtrafik saknas. Den är backig och kurvig och klarar inte av större laster. Med Norrbotniabanan ökar antalet järnvägsspår genom Norrland. Norrbotniabanan byggs med ny teknik och blir mindre känsligt för störningar. Till exempel kommer Norrbotniabanan att använda ett nytt EU-gemensamt signalsystem, ERTMS, vilket är ett modernare och säkrare signalsystem.

Ökad kapacitet

Med Norrbotniabanan förbättras kapaciteten avsevärt. Järnvägen kommer klara av tyngre och längre tåg med högre hastigheter vilket gynnar godstrafiken och i större utsträckning användas för persontrafik.

Säkra och klimatvänliga transporter av gods

Godstrafiken i Sverige förstärks och företagens transportkostnader kan minska med upp till 30 procent. Utsläppen av koldioxid beräknas minska med cirka 80 000 ton per år genom att vi kan flytta transporterna från väg till järnväg.

Enklare att resa, bo, studera och arbetspendla

Med halverade resetider ”krymper” avståndet mellan Norrlandskusten och det blir lättare att resa mellan orter i regionen. Som invånarna kan du nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang.

Regional utveckling

Norrbotniabanan bidrar även till regional utveckling och tillväxt. Näringslivet får nya möjligheter och vi får större möjlighet att bo, arbeta och studera där vi vill.

När börjar ni bygga och när är den klar?

På Norrbotniabanans första sträcka Umeå-Dåva, ca 12 km, påbörjades bygget under 2018 med en rad förberedande arbeten. Under 2020 kommer några av de större entreprenaderna att starta.

För sträckan Dåva-Skellefteå är byggstart planerad till 2024. År 2030 beräknar vi att tågtrafiken är igång mellan Umeå-Skellefteå.

För den fortsatta sträckan Skellefteå-Luleå har Trafikverket ännu inte fått ett uppdrag av Regeringen att få påbörja arbetet med att ta fram järnvägsplaner.

Hur ser tidplanen ut?

Varför tar det så lång tid att komma igång?

Att bygga järnväg är en långsam process med många beslutspunkter som måste komma i rätt ordning. Varje år får regeringen förslag från Trafikverket om vilka projekt som bör tillåtlighetsprövas. I de tidiga skedena görs avvägningar mellan allmänna intressen och i de senare skedena får enskilda intressen allt större vikt. Vi beräknar att göra klart det kvarvarande arbetet med järnvägsplanerna för Umeå-Skellefeå på två till tre år. Järnvägsplanen som tas fram måste vara i fas med övrig planering i samhället. Detta kräver samråd med kommuner, Länsstyrelsen med flera. Samtidigt måste både miljö-, arkeologi och kulturmiljöfrågor beaktas i framtagande av järnvägsplanen.

Även de markägare som påverkas av den nya järnvägen, genom att en fastighet med tillhörande servitutsrättigheter bildas för järnvägsanläggningen, måste få möjlighet att lämna synpunkter och ställa frågor under planprocessen. Järnvägsanläggningen medför även att ett stort behov av nya ersättningsvägar uppkommer för åtkomst av berörda fastigheter.Även kring dessa ersättningsvägar kommer Trafikverket att samråda i samband med järnvägsplaneprocessen.

Hur många stationer blir det?

Alla stationslägen är inte fastställda men de vi vet i nuläget är det blir stationer i Umeå, Sävar, Robertsfors, Bureå, Skellefteå, Piteå och Luleå. Alltså orter där det bor mest folk, närheten till bostäder, arbetsplatser, skolor och knutpunkter för kollektivtrafik. Det kan bli fler stationer, men fler stopp innebär också att restiden kan bli lite längre.

Vem bestämmer att Norrbotniabanan ska byggas?

I den Nationella Transportplanen som presenterades den 31 maj 2018 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att påbörja bygget av Norrbotniabanan.

Vilken roll har Trafikverket?

Trafikverket svarar för hela planeringen och fastställandet av järnvägsplanen och är huvudman för bygget av Norrbotniabanan.

Vi planerar och bygger själva järnvägsanläggningen. Det är till exempel tunnel, plattformar och stationsuppgångar och ytor som vi tillfälligt kommer att behöva använda under byggtiden. Det är även Trafikverket som sedan äger och förvaltar järnvägen.

Vi har ett nära samarbete med de kommuner som finns efter sträckan som är intresserade av att järnvägen blir så tillgänglig som möjligt för invånarna.

Bidrar den nya järnvägen till regionens utveckling?

Med Norrbotniabanan skapar vi genomgående pendlings- och regionaltågstrafik inom regionen och förbättrar för godstrafiken med effektivare och billigare transporter. Kapaciteten ökar för tågtrafiken och sårbarheten i järnvägssystemet minskar.

När det blir lättare att resa mellan orter i regionen kan invånarna nå en större arbetsmarknad och ett större utbud av utbildning, kultur, shopping och evenemang. Det gynnar i sin tur näringslivets utveckling och bidrar till en attraktiv, växande och hållbar region.

Varför satsa på järnväg där det bor så få?

Norrlandskusten är en relativt tätbefolkad del av Sverige. I Umeå bor det cirka 120 000 människor, i Skellefteå 72 000, i Piteå 43 000 och i Luleå 77 000, plus de mindre orterna mellan städerna. Det är Sveriges mest tätbefolkade region utan dagtågtrafik.

Men minst lika viktigt är att det transporteras stora mängder gods från Norrbotten och Västerbotten och industrierna har stort behov av en kustnära järnväg för sina transporter till övriga Sverige, Europa och världen.

Mycket går på export direkt eller efter att ha vidareförädlats i landets mellersta och södra delar. Norrbotniabanan är bra för hela Sverige.

Norrbotniabanan handlar om Europa, konkurrenskraft och kompetensförsörjning.

Hur många tåg ska trafikera per dygn?

Vi räknar med att Norrbotniabanan kommer att trafikeras varje dygn av cirka 44 persontåg och 22 godståg.

Blir det inte väldigt dyrt att bygga Norrbotniabanan?

Kostnaden för Norrbotniabanan är beräknad till cirka 29 miljarder kronor. Ställer man det i relation till att näringslivet i Norrbotten och Västerbotten producerar värden för 85 miljarder kr/år. Då motsvarar investeringen för Norrbotniabanan 16 veckors produktion.

Järnvägsinvesteringar har en mycket lång livslängd, minst 60 år. Om dagens finmaskiga räknemodeller hade funnits när stambanan skulle byggas på 1800-talet så hade man nog inte vågat bygga och det hade fått förödande konsekvenser. Infrastrukturinvesteringar stimulerar utveckling.

Hur finansieras Norrbotniabanan?

Via statliga medel och även viss del som är finansierad via kommuner och EU.

Blir Norrbotniabanan samhällsekonomiskt lönsam?

Det är svårt att räkna hem järnvägsprojekt som är större än 1 miljard kronor, men Norrbotniabanan står sig bra i jämförelse med andra lika stora infrastrukturprojekt.

Godstransportkostnaderna minskar med upp till 30 procent, restiderna halveras och det blir möjligt att leda om trafiken till annat elektrifierat spår vid trafikstörningar. Norrbotniabanan innebär att konkurrenskraften kan bibehållas trots de långa avstånden och kompetensförsörjningen säkras då arbetsmarknaderna vidgas. Sammantaget ger detta vinster till hela Sverige.

I nuvarande beräkningsmodeller kan till exempel inte den uppenbara nyttan av kunna leda om trafiken till Norrbotniabanan vid stopp på stambanan värderas. Detta faktum påverkar även andra stora infrastrukturprojekt men i övriga Sverige finns det oftast någon form av omledningsmöjlighet, vilket saknas här.

Kommer vi som bor nära att bli störda under byggtiden?

Vissa byggmetoder orsakar buller, till exempel borrning, sprängning, spontning och pålning. Vi strävar efter att använda byggmetoder som orsakar så lite buller som möjligt, och att begränsa tiden för bullrande arbeten.

Vi strävar också efter att bygget ska ha så liten inverkan som möjligt och de som kan beröras blir informerade i god tid.

Påverkas fastigheter eller mark?

När ett så omfattande projekt som Norrbotniabanan planeras går det inte i alla delar att undvika att mark eller fastigheter måste lösas in. Om Trafikverket ser att byggnader kommer att påverkas så kommer särskilda samråd att hållas med berörda fastighetsägare.

Vid dessa samråd kommer även att informeras närmare kring vilka tidsförhållanden som kan gälla för avflyttning, värderings- och övriga ersättningsprinciper med mera. Detta arbete bedrivs i löpande dialog med de fastighetsägare som påverkas.

Läs mer om Mark och fastigheter

Hur påverkas miljön, djur och natur av Norrbotniabanan?

I arbetet med framtagande av järnvägsplan samråder Trafikverkets med berörda parter. Det innebär möten med berörda naturvårdsintressenter, samebyar, företrädare för jakt, med flera, för att få in synpunkter och idéer kring hur järnvägen kan utformas för att försöka minimera påverkan på djur och natur. Redan tidigt i planeringen har vi sett över vilka Natura 2000 områden, riksintressen och unika naturmiljöer, kulturmiljöer, rennäringsbehov, fågelskyddsområden med mera som kan beröras.

I arbetet har vi gjort allt vi kan för att försöka undvika sådana särskilt känsliga områden. Miljömässigt vet vi att tåget är det klart minst miljöpåverkande transportsättet vi har. Tåget står för en mycket liten del av den totala mängd utsläpp som transportsektorn ger upphov till.

Projektet som helhet ger mycket stora miljövinster, samtidigt som det innebär påverkan på miljön lokalt.

Senast uppdaterad/granskad: 2019-03-12