Kakor (cookies) Trafikverket använder kakor för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor.
Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Miljöeffekter, Norrbotniabanan

Det går åt mycket energi för att bygga järnväg, men de positiva miljöeffekterna väntas ha kompenserat för bygget redan efter 10 år i drift. Det gör Norrbotniabanan till ett projekt som bidrar till en viktig positiv utveckling även ur miljösynpunkt.

Det går åt mycket energi för att bygga järnväg. Dels till produktionen av järnvägsmateriel och dels till maskiner som används under byggtiden. Ändå är Norrbotniabanan ett projekt som bidrar till en positiv utveckling även ur miljösynpunkt.

Förnyelsebara energikällor

Mer än 96 procent av all järnvägstrafik sker med eldrivna tåg. Den el som används kommer uteslutande från förnyelsebara energikällor. År 2006 kom 99,6 procent av elen från vattenkraft och 0,4 procent från vindkraft. Det innebär minimala utsläpp av koldioxid och luftföroreningar. Av Sveriges totala koldioxidutsläpp står transporter för cirka 30 procent. Järnvägstrafiken svarar för mindre än en procent av transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid samt svavel- och kväveoxider.

Minskar koldioxidutsläppen

Enligt beräkningar i Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyl ger överflyttning av transporter till Norrbotniabanan från lastbil, bil, båt, buss och flyg en minskning av koldioxidutsläpp med cirka 80 000 ton per år. Norrbotniabanan tar cirka 10 år i drift för att tjäna in koldioxidutsläppen från byggandet av infrastrukturen, med utgångspunkt i dagens utsläppsnivåer från transportsektorn.

Fördelaktig ur ett livscykelperspektiv

Trots de stora mängder energi som krävs för uppbyggnaden är järnvägen däför fördelaktig ur ett livscykelperspektiv. Effektiviteten i transportarbetet kombinerat med valet av energikälla kompenserar för den energiintensiva inledningsfasen.